Om

Ingen info ännu.

Presentation

Illusionen om kunskap

    Det är ödmjukheten och ovissheten som banar väg för kunskap, inte arrogans eller tron att vi har alla svar. Det är besvärligt att se ovissheten och tvivlet i vitögat. Ifrågasättandet är en process där man frångår att tro på något som man redan har accepterat. Kunskapen är belöningen, men det är slutresultatet i en lång process. Kanske kan detta bli en möjlighet i en kommande hearing om Västlänken som aviserats skall äga rum i KF om fyra veckor?. Sannolikheten är stor att om det blir för obehagligt kommer man att ge upp och hålla fast vid de enkla svaren.

   

           

    Vi agerar i dag med vetskapen att morgondagen kan lära oss något nytt och detta är verkligen fallet med Västlänken, utvecklingen har gått med rasande fart. På religionens och politikens område ses det som en styrka att orubbligt hålla fast vid ett visst trossystem: "Västlänken har utretts och befunnits varit bäst". Men detta är inte längre sant. I tusentals år har de som ifrågasatt brännmärkts och bestraffats med tortyr och den slutliga döden på korset. Mark Twain lär ha sagt: "Det är lättare att lura folk än att övertyga dem om att de har blivit lurade". Vår hjärna får  ständigt nya förslag, ingivelser och känslor. Vetenskaplig kunskap är en samling utsagor med en varierande grad av sannolikhet - vissa är högst osäkra, andra är nästan säkra, men ingen är absolut sann. Lägger sedan tvivlare på ett filter över det hela som innebär att källorna saknar trovärdighet, då blir det riktigt besvärligt.

    

               

    Friheten som vi har föddes i en kamp mot makten. Det är vårt ansvar att göra allt vi kan, lära oss allt vi kan, förbättra systemet och gå vidare. Att vi är en tagg i foten på makthavarna får vi skaka av oss, för gör vi allvarliga misstag så kan detta hämma vår utveckling under mycket lång tid framöver. Göteborg kan snabbt tappa greppet och intressenter vänder sig bort till andra marknader. Göteborg kan bli känd som de eviga processernas stad.

    Om vi kväver debatten och all kritik och säger: "Västlänken är svaret på stadens framtid", så dömer vi oss själva till att gå i den falska auktoritetens bojor.

    Vi skaffar oss kunskaper genom att betrakta omvärlden ur en bestämd synvinkel, men vad har vi för psykologiska böjelser?- Vissa av dem är medfödda, andra är ett resultat av våra individuella erfarenheter som tex att ha arbetat som planarkitekt för stenstaden. Att säga till de boende i två kvarter att de måste flytta där de levt hela sitt liv krävde eftertanke, men jag lyckades med att få dem att acceptera argumenten.

    Forskningsrönen pekar på att merparten av det vår hjärna reagerar på sker automatiskt. Vi har mekanismer som gör oss böjda att hålla fast vid de ståndpunkter vi råkat ha skaffat oss, så vår hjärna kanske spelar oss ett spratt?

    

               


     Att tusentals människor skulle få hjärnkollaps samtidigt och inte ha nödvändiga kunskaper för att kunna bedöma tillståndet i vår stad anser jag uteslutet. Västlänkskartellen kan aldrig hävda att vi är dåligt pålästa. Detta skall framföras om det blir någon "hearing" i KF.

    Det finns en förklaring till att Västlänkskartellen tiger, de är hårt trängda.


    Klockan är 0545 och det är +5,2gr.

    God morgon

    Pelle

Vägen till framgång

    Kampen om makt har alltid hängt ihop med striden om att kontrollera flödet av idéer, fakta och synsätt. Vår hjärna är ett slagfält för konkurrerande krafter i kampen om att forma framtiden. Kontroll kan förenas med okunnighet, men vår värdighet och identitet går bra ihop med kunskap och vår miljö begränsar vår potential till en viss identitet.

  

                            

    Tron på våra auktoriteter har nu bearbetats under en längre tid och har därmed noga prövats. Vi har mognat och stärkts i vår uppfattning om denna process som pågår i Göteborg. Vi måste därför frigöra oss från makthavarnas logik, eller rättare sagt frånvaron av logik då de har intagit musslans attityd. Vi måste  trampa upp nya stigar som kantas av förnuft kunskap och empati. Vi spelar alla våra roller, genom att agera eller icke agera när vi nu ställs inför denna exploatering. Vi har naturligtvis alltid möjligheten att förneka problemen och inta strutsens attityd, Gud förbjuder.

    Vad vi väljer i denna historia kommer att bestämma våra liv, det gäller att vara hoppfull, det gäller att handla, i hur liten skala det än är, för det ger energi att förändra detta system i Göteborg som har påtvingats oss. Det göteborgska samhällssystemet är ett misslyckat experiment, en byråkratisk avart, som vår generation måste ta ställning till.  Att påtvinga invånarna denna "färdriktning" som Västlänken innebär är ett förakt för människornas vision och mål. Människans starkaste drivkraft är att finna en mening med livet. Meningen är att vi bryr oss om framtiden och vår roll i att skapa denna framtid. Invånarna är sårbara för sådant som de värdesätter, så impulsen att vända sig bort kan ibland bli överväldigande.

    Invånarna har blivit manipulerade och skall nu tvingas till underkastelse. Men ett samhälle kan inte vägra att fatta beslut i frågan vad som menas med ett värdigt och meningsfullt liv  för tusentals människor. Vår emotionella och intellektuella potential kan inte nonchaleras. I alla tider har konstnärer och författare försökt att flytta gränserna , ändra spelreglerna för folkets bästa. Under denna process har kunskaperna ökat och metoderna finslipats. Makten skall vara ett medel att främja kunskap och skönhet. I staden Göteborg har det blivit precis tvärtom, man anser att individen endast är ett medel för att tjäna en kartells högre syfte. Detta är inget annat än ett inslag av den totalitära regimens karaktär som fyller oss med avsky

    Västlänkskartellen har misslyckats, man har inte förstått att vägen till framgång är att övertyga invånarna om att man har rätt i sak. De väljer den fega vägen, att med byråkratiskt trams hävda att allt redan är beslutat. Detta är absurt för de lever ända från början på en lögn.


    Klockan är 0845 och det är +10gr

    God morgon

    Pelle

Staden Detroits uppgång och fall

    Denna stad blev en symbol för det moderna samhällets kollaps med arbetslöshet, kriminalitet och tomma skyskrapor. Skulderna växte under flera år och flykten av invånarna minskade skatteintäkterna. Detroit fick till slut "skräpstatus" så att få nya lån misslyckades. Man hade också gränser för hur mycket invånarna fick beskattas. Staden hamnade i en ond cirkel och invånarantalet på två miljoner krympte till hälften, arbetslösheten låg som högst 28% ner till 16%. Stadsförvaltningen, uppbyggd under de gyllene åren , tärde på stadens utgifter och när många slutade att betala fastighetsskatt så ökade farten i utförsbacken mot ruinens brant. Tusentals byggnader stod öde och tomma. Till detta skall läggas den högsta våldsnivån i USA, fem gånger högre än genomsnittet. Polisen löste mindre än 10 procent av alla brott som anmäldes. Staden tvingades stänga 210 av 317 parker. 40 procent av stadens gatubelysning fungerade inte. Det var en mörk stad.



        



    Detroit var en av USA:s rikaste städer som nu låg i spillror. Arbetslösheten för den vuxna befolkningen uppgick till mer än 50%. Arbetslösheten bland unga och outbildade låg på ca 60 procent. Det är alltid de fattiga som drabbas värst. Stadens guldår var på 1960-talet när bilindustrin blomstrade och skapade hundratusentals jobb. Staden var då en av de rikaste städerna i USA och staden växte så det knakade. Detta var den amerikanska drömmen som i dag är ett minne blott. Det var den höga kriminaliteten och upploppen under 1960-talet som fick medelklassen att flytta till lugnare närområden.

  

                        

    Detroit blev en spökstad efter konkursen, bussar som aldrig kom, en sophämtning som fungerade sporadiskt och gatlyktor som slocknade. Det var råttornas tid och vardagslivet för de invånare som vägrade att ge upp blev verkligen mörkare. Det var korruptionen och vanskötseln av ekonomin som låg bakom konkursen - den största enskilda kommunala kraschen i USA:s historia, staden togs under tvångsförvaltning. Bankernas tillit var försvunnen.

         


    En konkurs ger den utsatte ro från att betala sina räkningar och har därigenom möjlighet till omstrukturering av verksamheten, man kan börja på ny kula. Staden börjar göra upp med sin destruktiva kultur som man skapat. Stadens kommunala ledning omarbetas och kommer att byggas upp, nerifrån och upp. I dag finns det tecken på en återhämtning där det gäller att få människor att bosätta sig central, därefter kommer de verksamheter som följer med strömmen.

    Det är naturligtvis en ren tillfällighet om någon av ovanstående parametrar skulle råka sammanfalla med Göteborgs problem. Göteborg kan aldrig gå i konkurs för det föreligger ingen gräns uppåt för den kommunala beskattningen. Staden Göteborgs skulder uppgår i nuläget till ca 40 miljarder kronor.


    Klockan är 1145 och det är +10gr.

   God middag

   Pelle

Att förändra spelreglerna

    Med bättre kunskaper kan vi gör bättre val och undvika misstag. Våra ögon öppnas för värdeaspekter som vi inte har tänkt på och politiska åsikter kan mogna. Detta är tillståndet i Göteborg  april 2019. Vi måste fråga oss vad är det som är värt att leva för, göra uppoffringar för något bättre. Allteftersom vår kunskap växer förändras vår uppfattning vem som har rättmätig auktoritet att sätta de regler som föreligger. Om större delen av folket har en annan uppfattning så är det reglerna det är fel på.

     Okunnighet har bundit oss vid ett förslag som vi nu med kunskap kan avvisa. Vi genomskådar den falska teorin som Västlänken innebär. Vår beslutsamhet och kunnighet har stärkt oss mot ett system som har påtvingat oss. Så här får det inte gå till, spelreglerna måste ändras. Detta att bryta makthavarnas värderingar är svårt, särskilt för invånarna som i stort sätt saknar makt. Men när människor sluter sig samman och kollektivt utbyter tankar och idéer så skapas nya valmöjligheter. Det är precis detta som händer i Göteborg.

 

          



   
Vår historia kan uppvisa människor som vägrat att anpassa sig till gällande spelregler. Emmaline Pankhurst, Emily Davison visade att de var redo att uthärda straff för att ändra på systemet. De vägrade att ställa upp på de regler som de skulle följa. Rosa Parks trotsade samhället när hon satte sig på de vitas plats i bussen. Martin Luther King svarade med en bussbojkott som blev den tändande gnistan för den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Människorna hade vägrat att spela med efter de spelregler som makten hade satt upp..

    Total lydnad innebär att människan förvandlas till en maskin. Hon uppfattar sig själv som ett redskap för att acceptera andra människors önskningar så Göteborgs invånare skall vara lydiga och anpassa sig. En person med auktoritet  kan förmå människor att göra vad som helst. De politiker som säger ja till Västlänken har totalt förlorat sin auktoritet, de har inte längre möjlighet att förmå invånarna att acceptera att staden grävs upp och försätts i ett undantagstillstånd under minst ett decennium.



             

                               Vi har starka kvinnor i Göteborg           


    De som har den politiska makten kan inte hindra medborgarna att sträva efter det värderingsbegrepp som utgör grunden för vår demokratiska frihet. Vi tycker att vissa saker är vackra, andra motbjudande så det är viktigt hur staden hanteras. Vi tillåter inte att några marodörer tar sig friheter till detta illdåd. Detta är grundläggande för att fortsätta att leva i Göteborg.


    Klockan är 0445 och det är +1,9gr (OBS över noll)

    God morgon

    Pelle

Journalistens roll på den"fria marknaden"

    Mediebolag har naturligtvis pressen på sig att hålla produktionskostnaderna låga. Det gäller att få ihop fakta med nyheter för att fylla en tidning som  GP. Man tvingas att vända sig till etablerade och lättillgängliga nyhetskällor. Myndigheter, stora företag gör allt för att underlätta för nyhetsföretagen. Massmedierna blir subventionerade av makthavarna som bidrar till att sänka kostnaderna. Endast en mindre del av det material som publicerats har skapats av reportrarna själva. Sjunkande annonsintäkter och generella åtstramningar innebär att tiden för att  göra research, kontrollera och skriva har minskat betydligt enligt vad de största bolagen framhåller, så i hela världen återfinner vi samma trend.

    Det är två nyhetsbyråer, Associated Press (AP) och Reuters som står för huvuddelen av världens nyheter, foton och filmer som lyfts fram till medierna. Urvalet som dessa gör  når över en miljard människor. "Journalisterna" blir i praktiken endast megafoner för makthavarnas röster. Att framställa ogrundade påståenden från de som har makten är inte journalistik, det är propaganda. Detta framgick väldigt tydligt i samband med Irakkriget.



                                    


    Seriöst undersökande reportage  kan kräva månader av researcharbete och tär därför på de begränsade resurserna, så man upprepar de "nyheter" som man får från andra. Alla medieföretag i hela världen har drabbats av samma problem och detta i kombination med prestationskraven har ökat. USA och Pentagon har en PR-budget på 4,7 miljarder dollar kan erbjuda "nyheter" och detta "gratis". Pentagons ensamrätt att leverera nyhetens innehåll  gör det möjligt att styra medierna så att det tjänar deras syften, detta är naturligtvis dåliga nyheter för demokratin. Men det finns andra, frilansare som leverera artiklar som inte de stora "drakarna" vågar ta in, tex William Blum , tidigare anställd på UD i USA. Att denne journalist inte råkat ut för en "olycka" är förunderligt.

   

        

    För att medierna skall upprätthålla en illusion av frihet och trovärdighet tillåts en viss tolerans för avvikande åsikter, samtidigt som de elegant glider förbi de verkligt stora frågorna. Pressen har en gemensam strategi som bestämmer de ideologiska gränserna som vilket innebär uteslutning av vissa källor. När William Blum beskriver hur USA systematisk torterar fångar i Irak så är det ingen svensk press som tar upp detta.

    Det som oftast marginaliseras som en kommersiell snedvridning är i själva verket en politisk snedvridning som har stora följder för samhället. Internet är ett  mycket viktigt slagfält. Wikileaks är här det verkliga exemplet på dagens motsättningar.

      

                     

 

    Vem kommer att ha resurser för att bekosta seriös undersökande journalistik? Vem skall få styra flödet av fakta och tankar i samhället? Vem skall få forma åsikter och värderingar? Hur länge kommer internet att få vara en fri tummelplats?

    Lagstiftning är på gång som berör "Övervakning av internet". Detta är en fråga som är väldigt het.


    Källa: Raoul Martinez


    Klockan är 0505 och det är -1,6gr

    God morgon

    Pelle

Äldre inlägg

Nyare inlägg