När det socialdemokratiska skyltfönstret mot väster fylls av interna stridigheter är detta en katastrof för partiet. Enbart oppositionen kan känna en tillfredsställelse inför detta tillstånd. De kan lugnt luta sig tillbaka  och tyst avvakta när kattorna fräser och klöser varandra. Politik är en strid om makten och inbördes stridigheter är därför nedbrytande för moralen och sammanhållningen, så sossarnas resa mot vägs ände har nu inletts.

   

               

    När ett parti inte kan visa upp några regler för hur de vill att framtiden skall se ut så blir väljarna tveksamma. Hur skall man klara integreringen, hur skall man lösa kriminaliteten och vad har man för planer beträffande kollektivtrafiken. Kraften upptas av den interna positioneringen, vem har kraften att leda partiet i rätt riktning, till seger? Individen inom detta parti har inget att säga till om så Hermansson avsättes som gruppledare i fullmäktige. Hennes manöverutrymme har därmed minskat påtagligt. Hon vägrar att lämna scenen och detta väcker tanken att någonting är fel, man pratar enbart om det bristande ledarskapet. Verkligheten är sannolikt att man  behöver en syndabock. Då den interna striden rasar inför öppen ridå är det nödvändigt för spinndoktorerna att konstruera en berättelse som är trovärdig.

    De senaste tio åren har socialdemokraterna fått ställa om sin verksamhet från att enväldigt styrt staden, till realiteten som  bestäms av17 mandat av de 81 platserna i KF, så ledarskapet har i högsta grad ändrat karaktär. Göran Johansson som var gruppledare mellan åren 1994 - 2009 uppvisade ett ledarskap som gränsade till diktatur, åtminstone ledde detta till ett nytt begrepp nämligen demokratur.

   

                             

    Externa stabila S-ledare och debattörer ser nu med fasa på spelet som pågår inför öppen ridå. Man försvara det hela med ord som ärlighet och öppenhet, ett reningsbad som är nödvändigt för att hålla "uppstickarpartiet" Demokraterna på plats. Det är viktigt att svartmåla oppositionen i samma stund man höjer socialdemokraterna över allt annat. GT:s ledarskribent slår här alla rekord i sin "färgning" av det som händer.

   

            

    Vad är det som verkligen ligger bakom detta utspel? Här kan man bara spekulera,  det hela är hittills bara korridorsnack och skvaller. Från regeringshåll är tillståndet i rikets andra stad i högsta grad oroande då man måste ha kontroll över den västra regionen. Att plötsligt stå inför ett faktum där Demokraterna styr utvecklingen med Martin Wannholt som chef innebär tex att kollektivtrafiken kommer att få en annan lösning. Det gäller att snabbt få in Anna Johansson i ledande ställning som försvarare av sitt pappas arv. Det hela är en fråga om makt och kontroll där individerna bara är brickor i ett större spel.


    Klockan är 1300 och det är +5,5gr.

   God middag

   Pelle