Problembeskrivningen för Göteborg är enkel, det gäller att lyssna till folkets röst. Makthavarna måste ha en dialog med invånarna i staden för verkligheten är komplex och svårgripbar. Detta innebär att experternas språk måste ovillkorligen förklaras. Det måste "översättas" så att samtliga begriper innebörden av förändringen. Staden kan inte längre styras från toppen och nedåt.  Västlänken har klart visat att detta fungerar inte. Att genomföra en förändring mot invånarnas vilja är dömt att misslyckas, så strategin måste läggas om, demokratin måste bli direkt. Dessa maktstrukturer med politiker och tjänstemän fungerar inte längre i dagens teknologiska samhälle, så makten måste ovillkorligen förskjutas till dem som i första hand berörs och det är stadens invånare. Detta är vår tids stora utmaning. De stora frågorna, dit Västlänken hör, kräver en annorlunda politisk hantering. Denna samhällsomvandling kräver andra förutsättningar, något nytt måste således växa fram, vi behöver en ny positiv "framåtrörelse". Det gäller att kunna tolka och förstå människorna, ofta med sina motsägelsefulla tankar och idéer. En stark ledare klarar denna uppgift, för han ser till att omge sig med kloka medarbetare som kan lägga upp en strategi. Detta har gjorts tidigare i Göteborg med bra resultat.

  

 

        Att genomföra detta tunnelbygge är ett brott mot demokratin.                      

   Vi vägrar att ge upp, för vi mår illa av att se dumheten segra över förnuftet. Att denna kartell, denna sekt, skall få diktera våra liv och vår framtid är absurt. Vi har alltid tolkat varje nyhet som att  nu har vinden vänt, men redan nästa dag har hoppet försvunnit. Vi har varit naiva, inte insett att besluten redan var fattade ända upp till den absoluta toppen, så ett juridiskt lagrum hade fått en annan tolkning. Invånarnas roll är att vänta i en process som aldrig tar slut.

   Det hela har tenderat att bli en absurd teater, där konstnärer anlitas för att försköna dessa plank som skall omge förödelsen. Skall detta få invånarna på "bättre" tankar? Det vilar en slöja av ångest över situationen, för vi kan aldrig nå politisk makt på grund av kartellbildningen, så vi väntar, diskuterar och väntar, men Godot kommer aldrig.

  

    

                            Paul Mason- journalist på Guardian.                              

    Paul Mason har skrivit ,"Postkapitalismen - vår gemensamma framtid" Hans vänstervision är naturligtvis för många ett ljus i mörkret. Han framhåller att informationsteknologin innebär en icke kapitalistisk världsordning. Den nätverkande individen och Wikipedia blir här löften om en bättre framtid.

    Vi befinner oss i dag på gränsen till en period av oåterkallelig förändring. Det handlar om hur specialisternas experter skall göras tillgängliga för samhället där teknologin är den främsta drivkraften. Denna omvälvning har redan startat med ett "teknologbaserat internet som källa". Samhället kommer att genomgå en succesiv omdaning som sannolikt börjar i Göteborg. Det är en förvandling som kan jämföras med hur industrialiseringen på sin tid påverkade det traditionella hantverket.

    Västlänken kommer att på sikt ge en maktförskjutning till demokratins fördel. Frågan återstår bara hur detta politiskt kommer att hanteras då förändringen innebär ett hot mot politikernas nuvarande roller. 


     


    Aldrig mer skall ett stort trafikprojekt som Västlänken få hanteras politiskt på detta sätt. En vitbok måste till slut skrivas när slutet kan skönjas. Inget ont som inte har något gott med sig kanske man vågar framhålla som en avslutning på denna blogg.


    Klockan är 1615 och det är +5,6gr och det regnar

    God middag

    Pelle