Vad gör vi med de människor som tror sig vara allsmäktiga? Skall man tvinga dem att behöva medge något som de till fullo inte har förstått? Kan man kräva en gottgörelse för de som drabbats, när de ansvariga egentligen inte har varit medvetna om sina handlingar? Rättvisa vad är det? En handling som läggs i en vågskål tillsammans med en annan handling? Vem skall avgöra vad som är rätt? Vi har ett ansvar i relationer människor  emellan för de oavsiktliga konsekvenser av sånt vi gör, detta är något övergripande som man måste förstå om inte världen skall falla sönder.

   "Min är hämnden och vedergällningen, sparad till den tid då deras fot skall vackla. Ty nära är deras ofärds dag, och vad dem väntar kommer med hast" (5 Mosebok 32;35)

   Ovan några reflexioner inför KF och ett beslut beträffande Västlänken. Då samtliga ledamöter nu har tillgång till allt material så måste man utgå ifrån att de är ansvariga för sina handlingar. Så vad gör vi, folket som drabbas av detta beslut, ett beslut med konsekvenser för något som brukarna tar avstånd ifrån?

   Vår Herre är i detta fall Mark-och Miljödomstolen så vi kan inte göra något annat än att avvakta detta beslut om vad som i sak är rätt eller fel. Kommer de att godkänna denna tunnel så är striden över, oavsett vad brukarna anser. Vi spelar våra roller här på jorden och detta måste respekteras. Men det oförlåtliga som återstår, vad gör vi med det? Detta svek som kräver ett svar, sveket mot folket?

                         All offentlig makt utgår från folket.

   Kan vi förlåta dem som tagit en miljard av våra skattepengar och som uppenbart svikit sina löften som förtroendevalda? Mark-och Miljödomstolen ser till juridiska paragrafer, de lägger sig inte i våra känslor för staden. Att inte förvissa sig om att brukarna är med i planeringen är ett brott. Det skulle behövas en ny lag då de ansvariga tydligen inte insett stadsplaneringens realiteter. Det började med trängselskatten där 57 procent sa nej, där fick vi det första sveket.

   Tankarna går till Nelson Mandela för han behärskade sin aggressivitet vilket medförde att hans politiska linje blev stark. De "vita" var förvånade för de hade väntat sig en gruvlig hämnd. Men han ville inte ha någon rättegång mot "krigsförbrytare" utan han valde en sanningskommission för att alla skulle få en trovärdig bild av det som hänt. Med andra ord, om det blir ett nej till Västlänken måste vi ändå ha en genomgång, en "sanningskommission", om hur det kunde bli på detta vis. Polariseringen som delat Göteborg i två läger måste överbryggas för att vi skall kunna gå vidare. Vi måste förstå varför, man kan bara inte fortsätta som om ingenting har hänt.

   Skulle det bli ett ja till Västlänken från Mark-och Miljödomstolen så fortsätter kampen med större kraft, och med inriktning på valet 2018. Tonen i argumenteringen kommer sannolikt att bli hård. Göteborgs öde kommer att avgöras i valet 2018.


   Klockan är 1030 och det är +1gr

   God morgon

   Pelle