Blogg

    Göteborg är staden som inte vet vad den vill. Man försöker efterlikna andra städer för sina förebilder. Detta är falskt, och när målbilden blir övertydlig, så leder detta till en Potemkin-kuliss som är kontraproduktiv. Man avslöjar sin bottenlösa brist på självkänsla och sin bottenlösa okunnighet om stadens kulturarv. Man använder begreppet tillväxt som en moralisk krycka i avsikt att kunna kratta manegen för den största stadsbyggnadsmässiga katastrofen på fyrahundra år, ett ingrepp som aldrig kan göras ogjort. Varför skall Göteborg behöva efterlikna ett Manhattan i New York?

                       

    Oavsett hur man tolkar begreppet tillväxt så vilar det en förbannelse över detta skryt, att förhäva sig, att tro sig kunna "försköna" verkligheten, att associera sig med något annat. Att bygga Potemkin-kulisser visualiserar enbart makthavarnas bottenlösa okunnighet och impotens. Självförtroende behöver sällan uttryckas i form fallossymboler, dessa byggnader som endast har himlen som gräns. Detta ger naturligtvis klirr i kassan för giriga byggmästare utan ansvar, som tycker detta är vackert.

    En stads identitet är inget annat än det som är unikt för just Göteborg, hur vi invånare uppfattar den. Staden har formats under ca 400 år, under hela sin livslängd. Detta är man nu beredd att krossa för begreppet tillväxt. Domen kommer att bli mycket hård när vedergällningen bankar på dörren, när det plötsligt går upp för människorna hur kulturarvet har hanterats.

                       

    När vi talar om aktuella samhällsproblem glömmer vi bort den kulturella strukturen som hjälper oss att förstå och ifrågasätta framtiden, att kunna hålla rätt kompasskurs i en framtid med  komplexa frågor. En stads identitet är nödvändig för att människan skall må bra. Staden får inte domineras av giriga köpmän eller maktgalna politiker. En stad med identitet och kultur har en positiv befolkningsutveckling, detta har vi inte längre i Göteborg, de högutbildade flyttar ut från staden, de förstår trenden, de förstår vad som håller på att ske. Detta är en varningsklocka som ringer, förstår man inte denna signal så finns det ingen hjälp att få. Städer konkurrerar om befolkningen och Göteborg är nu på god väg att bli en förlorare.

    Västlänkskartellen ansvarar för en usel kollektivtrafiklösning, dessutom gör man sig skyldig till mordet på stadens identitet, bevisen är härvidlag överväldigande. Vad tror kartellen att man uppnår med detta brott, detta högförräderi mot staden och dess invånare?

    Klockan är 1615 och det är +25,6gr. Sommarens sista ryck.

    God middag

    Pelle

    I Erikskrönikan från 1400-talet står att avund och girighet är typiska svenska karaktärsdrag. Historieskrivaren Johannes Magnus på 1500-talet ansåg att "envis inbördes avund" är en av anledningarna till de olyckor som drabbar vårt land. Gustav Sundberg skrev år 1911 boken, "Det svenska folklynnet" där han påpekar att avunden är ett särskilt svenskt problem. Ett citat: "Svensken har nog intet emot att Sverige blir ärat och ansett - blott det kan ske utan att någon enskild svensk, i synnerhet bland ens egna bekanta, blir berömd och ansedd". I slutet av 1800-talet talade man om den kungliga svenska avundsjukan som tydligen var lika stadfäst som ett kungligt ämbetsverk.

                            

    'Personer som lider av avundsjuka är ofta missnöjda  med vilka de är och vad de befinner sig i maktpyramiden. Dessa människor försöker ofta riva ner andra människors prestationer genom att förminska dem eller föra fram välriktade kommentarer. En avundsjuk person missunnar ofta någon annans prestation och lycka eftersom det egentligen skulle vara hans. Livet kan således upplevas som grymt som resulterat i fel resultat." Jag har arbetat ihop en miljon kronor som egen företagare" och kommentaren kanske blir: "Ditt äckliga rika svin". En politisk ledare är avundsjuk på de specialister som talar om var den nya teatern skall ligga. Han utnyttjar sin politiska ställning och väljer en annan plats.

    Vinner man på lotteri blir man hyllad, men alla dessa människor som arbetar och driver samhället framåt tas för givet. Vinner man på Lotto har man inte presterat något och är således innebär denna framgång inget hot mot någon annans ego..

    Entreprenörskapet i Sverige har aldrig uppmuntrats på riktigt som tex i Amerika. I skolan belönas vi för att göra som läraren säger, oavsett vad han säger. Vi är skattemyndighetens slavar utan att vi reflekterar så mycket över vad pengarna egentligen tar vägen. Amerikanarna är förvånade över att Sverige fungerar. Skälet är naturligtvis att vi pumpar in enorma pengar till staten.

    Det är Jantelagen som regerar. Denna uppdiktade lag som formulerades av Aksel Sandemose där Jante är en fiktiv dansk småstad. Begreppet har verkligen fått ett populärt genomslag. "Man får inte sticka ut och tro att man är bättre än andra på något sätt". Nedan kan vi läsa denna lags tio paragrafer.

    Klockan är 1625 och det är +22,0gr.

    Gos middag

    Pelle

    En målbild eller en vision måste vara intelligent, inspirerande och den skall uppskattas av kunden som i detta fall är invånarna i Göteborg. Det finns inga absoluta regler, utan arbetet innebär ett arbete i samråd med dem som är berörda. Innehållet måste vara gripbart, förståeligt och engagerande. Våra politiker har här totalt misslyckats. Deras vision är Västlänken som ingen vill ha, invirad i ett abstrakta begrepp som heter tillväxt, det är allt vad som åstadkommits.

    Många tycker att begreppet vision är för storslaget, pompöst och till intet förpliktande. Andra tycker att begreppet leder till en flummighet som tar över och därmed minskar intresset för en vision. Man kan byta ut ordet vision mot, "vad vill vi", "vilken är vår väg" eller vad strävar vi mot? Det gäller att kunna uppvisa en önskan som är relevant och har betydelse för stadens framtid. Visionen berättar vad vi vill uppnå, den ideala bilden med vår gemensamma stad. En målbild att sträva mot, en önskan om vår framtid. Ansvariga för en kommun måste verbalt kunna vara kapabla att formulera sin framtid i linje med sina medborgare. Gör man inte detta så uppstår en konflikt. Det är fel att enbart informera, diktera något som inte ligger i linje med invånarnas målbild. Visionen måste vara kommunens ryggrad. "Hur skall staden se ut i en framtid"? Vilka behov har invånarna som vi skall tillgodose beträffande tex kollektivtrafiken?

    Det gäller att kunna visa upp en målbild att sträva emot, som vi alla vill uppnå och den skall vara realistisk. Ett framtida tillstånd som vi sannolikt inte vet när vi når fram till, stjärnan vid horisonten. Vår värderingsbas utgörs av en känsla och en övertygelse som vi gemensamt kommer fram till. Om det är chefen för Trafikverket som skall diktera Göteborgs målbild blir det hela absurt  Värderingen driver prioriteringen och sätter den ram inom vilken besluten skall fattas. Att föra fram visionen skall den begripas av samtliga och stimulera invånarnas sinnen. Helt klart har man inte lyckats med denna uppgift i rikets andra stad, vilket innebär att vi är på väg mot avgrundens brant som svårligen går att undvika.

    Klockan är 0320 och det är +20,4gr. (en tropisk natt)

    God natt eller god morgon

    Pelle

    Människan är ett flockdjur och att bli utesluten ur gemenskapen är ett hårt öde. Det är med denna strategi det politiska etablissemanget agerar såväl i Göteborg som i övriga Sverige. Det gäller att bryta ned fria opinionsbildare och få dem att inordna sig i ledet. Det är det vänsterliberala etablissemanget som skriver agendan, det gäller att befinna sig i den politiskt korrekta åsiktskorridoren, de som inte gör det benämns rasister. Den rådande tystnaden beror på att man vill flytta fokus från obekväma sakfrågor till andra mera lätthanterliga områden där "värdegrunden" råder som absolut inte kan ifrågasättas.

                    

   
      Vi kliver in i George Orwells 1984 där frihet är slaveri och okunnighet är styrka, där den vänsterliberala etablissemanget omfamnar denna absurda diskurs, inga regler, ingen logik och ingen objektiv  verklighet. Det hela är ett politiskt illusionsnummer, ett kejsarens nya kläder i realtid. Politiken av i dag har etablerats i den akademiska, intellektuella medelklassens revir. Det är en lek med ord som styrs av dem som har tillgång till medias plattformar och megafoner. Man uttrycker sig kraftfullt om den, "högerpopulistiska", " rasistiska " och "islamofobiska" grupp som styrs av Sverigedemokraterna. Ve den som vågar kliva utanför åsiktskorridoren.

    Tidigare motståndare till religionen har i dag allierat sig med islamister. Det är denna vänster som inte talar klarspråk om hederskulturen. Detta vanvett har nu spridit sig till socialdemokraterna och stora delar av borgerligheten. I denna vår galna värld tycks de som har förståndet i behåll minskat i antal.

    I Sverige skall det vara normalt med att invandrare per capita skall vara högst i världen som skall kosta hundratals miljarder per år, att det skall bildas parallell samhällen som styrs av kriminella, där kvinnor inte vågar gå ut efter mörkrets inbrott och judar inte vågar visa sig överhuvudtaget. Vi som ifrågasätter denna process har fått diagnosen, islamologi, medan den vänsterliberala talar vackert om  "alla människors lika värde".

    Många av dessa journalister till vänster betraktar sig själva som vår tids inkvisitorer. De kämpar på den goda sidan mot ondskans och mörkrets krafter. Multikulturen har nu tagit kristendomens plats som statsreligion. I dag är det "värdegrunden" som på inga villkor får ifrågasättas. Östeuropéerna som har genomlidet förtryck vill på inga villkor komma dit igen, de ser Sverige som ett avskräckande exempel, även våra närmaste grannar kommer att se över sina gränser mot vårt land. Är du regimkritiker får du räkna med att bli hånad, uthängd och förföljd i största allmänhet. I Sverige gäller följande; du får tycka vad du vill, bara du inte tycker annorlunda.

    Verkligheten måste till varje pris döljas då problemen med den förda politiken bara ökar för varje år. Det utopiska slutmålet, där alla skall vara en enda stor lycklig familj avlägsnas sig allt länger in i framtiden.

    Sverige överträffar Orwells 1984.

   Källa: K-O Arnstberg, Mats Dagerlind, Lars Åberg, Mats Alvesson André Spicer,                   Gunnar Sandelin m.fl.    

    Klockan är 0730 och det är+15gr.

    God morgon

    Pelle

    Miljonprogrammets områden resulterade i ett samhälle där estetiken fick stå tillbaka för en kraftfull exploatering. För att uttrycka detta krasst, det var kranbanorna som i stort sätt bestämde avståndet mellan husen. Att lyfta fram estetiska synpunkter i denna process fick inte något större gehör hos de politiker som styrde. Miljonprogrammet var socialdemokraternas program som prioriterade kvantitet och sanitär standard. Det gällde att kunna uppvisa största antal människor per enhet. Att ställa frågan, kommer människorna att trivas i denna miljö, var en fråga som var mer eller mindre tabubelagd. Miljonprogrammets områden är i dag till salu, men det finns inga köpare, man anar en ekonomisk tickande bomb. Risken för förslumning är överhängande. Att skuldbelägga arkitekterna beträffande utformningen av dessa områden är orättvist. Det hade med största sannolikhet sett ännu värre ut om de inte hade funnits med i processen.

               

              

                                     Göteborg är en vacker stad  

    Som avslutning lyfter jag fram några exempel där ny arkitektur samverkar med äldre bebyggelse på ett föredömligt sätt. En bild är bättre än ord.

                     

               

       

                

    Ett bra sätt att angripa detta problem är arkitekttävlingar. Då kan allmänheten i god tid ta del av vad som erbjuds. Det gäller att vänja sig vid den moderna arkitekturen.

    Klockan är 1530 och det regnar då och då.

    God middag

    Pelle