Om

Ingen info ännu.

Presentation

Visar inlägg från april 2018

Tillbaka till bloggens startsida

De små stegens tyranni

   De små stegens tyranni är ett tillstånd som invånarna i Göteborg nu utsätts för. Stegen, var och ett för sig, inskränker möjligheter, även om förespråkarna hävdar att dessa är så små  att de på intet sätt förhindrar ett slutligt juridiskt avgörande om Västlänken. Det handlar om det sluttande planet, där farten hela tiden ökar mot stupet. Västlänkens införande är ett exempel på hur man från politiskt håll krattar manegen för det slutliga grävandet av tunneln. Det handlar om makt, oavsett om resultatet blir bra eller dåligt. Med denna strategi kan Västlänkskartellen, denna sekt, lugnt föra demokratin åt sidan. Att 8 av 10 av invånarna har en annan uppfattning om projektet är fullständigt egalt. Målet är att invånarna skall ställas inför ett sånt "opåverkbart" tillstånd, att ett nej blir oansvarigt, man kommer att vädja till vårt omdöme.



              

                    Han "skiter" fullständigt i vad invånarna anser.

                   "Att slopa Västlänken kommer att kosta miljarder". 


  Djävulen sitter i detaljerna, så ondskan har tveklöst tagit sitt grepp om staden. Denna mängd av små arbeten, man gräver lite här och lite där, där varje ingrepp är av mindre betydelse, men fienden avslöjar sig just i dessa detaljer. Västlänkskartellens politiker har naturligtvis en annan variant på detta tema: "Gud är i detaljerna". Man måste tänka på detaljerna för att lyckas med den gudomliga slutprodukten.

   Skattepolitiken har alltid varit ett exemplet på de små stegens tyranni, nu kan vi lägga till genomförandet av Västlänken. Men det råder härvidlag en avsevärd skillnad, skatter kan man alltid ändra på, men denna tunnel under stenstaden är för evigt, så skall detta bli stadens öde, att bli ett offer för dumheten? Det är tunnelns konsekvenser för stadens uppbyggnad och struktur som innebär det verkliga hotet. Sensibiliteten inför stadens möjligheter existerar inte, så man krattar manegen för ett urbant förfall och en utflyttning av invånare till grannkommunerna.

  

                       

                                      Ja, men en avskyvärd politik.

   Mot de små stegens tyranni, denna ondska, kämpar vi förgäves, men vi kan förstå och skönja slutet. Vi kommer att tvingas till att göra ett val, att acceptera att ca 3 miljarder försvinner ner i ett hål. Mot detta står att vi på sikt förlorar kanske det tiodubbla. Hur mycket är en stads identitet värd, att förlora vår själ? Det blir ett svårt beslut som vi alla mentalt måste förbereda oss på. Ondskan ligger i att man medvetet spekulerat i att denna situation kommer att uppstå. Vi kan med flaggan i topp stämma kommunen. De har förskingrat skattemedel på ett projekt som inte har varit demokratiskt förankrat. Att lägga ut skattemedel på detta vis måste lyftas fram. Det är principen som är viktig. Det måste skrivas en vitbok om detta projekt. Vem är djävulen bakom de små stegens tyranni?


   Klockan är 1510 och det är +11gr. Kylig vind från havet

   Ha en trevlig kväll

   Pelle

Manifestet mot Västlänken

   Övervägande delen av invånarna i Göteborg kräver att de ansvariga ställs till svars för Västlänkens konsekvenser. Detta måste ske före valet den 9 september 2018. "Förnuftets kartell", bestående av Vägvalet, Demokraterna och Sverigedemokraterna måste gå samman i ett gemensamt manifest mot Västlänken. Då denna fråga är gemensam för dessa politiska partier och  inte påverkar övriga frågor, så är detta fullt möjligt att genomföra.

   Västlänkskartellen måste ovillkorligen konfronteras. Politikerna måste tvingas upp ur sina hålor, lämna tystnaden och ge ett öppet klargörande om de är för eller emot detta tunnelbygge.. Svarar inte Västlänkskartellen, så måste detta tolkas som att de vidhåller sitt ja med allt vad detta innebär. Alla projekt kommer till en punkt då något måste vidtagas för att driva frågan framåt. Trafikverket uppvisar i dag splittringstendenser i sakfrågan och endast 28 procent av invånarna står fast för ett genomförande av denna tunnel och med stor säkerhet fortsätter denna siffra att dala då kunskaperna ökar hela tiden beträffande dess konsekvenser. Dessa siffror är mycket starka och motiverar helt klart ett klargörande från Västlänkskartellens sida. En kartell måste konfrontera en annan kartell, detta är den enda vägen att gå för att komma vidare. När vi har fått ett besked är det dags för en strategi. Valet måste vinnas.


 Klockan är 1815 och det är +10,0 gr.

 God kväll

 Pelle

Donald Trump och Afghanistan

   Trump avskydde att analysera problem, han hade medhjälpare som skulle reda ut problemen och sedan presentera ett perfekt förslag. Afghanistan var ett dilemma, ett slagfält, som måste hanteras. Skulle han nu bli tvungen att skicka ytterligare femtiotusen amerikanska soldater till denna hopplöshetens plats på jorden. Hans väljarbas av amerikansk arbetarklass började knorra, för de förstod att det var deras barn som skulle dö på detta slagfält. Men ett imperium måste alltid försvara sina gränser. Trump tyckte illa om Powerpoint-generalen McMaster. Han hade tidigare fått avgå som Obamas CIA-chef efter en skandal med en älskarinna. Han hade på klassiskt manér läckt statshemligheter. Denne general föreslog alltid upptrappning och varje gång slutade det med att han fick lämna Ovala rummet.

   

                                     

                             McMaster, generalen som blev utskälld.

   Trumps inställning var att Afghanistan var ett militärt moras som han ärvt av Bush och Obama. Afghanistan var etablissemangets oförmåga att tackla ett misslyckande. Generalen McMaster, med mycket grönsaker på bröstet, ville ha en massiv upptrappning av den militära insatsen. Nu skulle ett intensivt spel utspela sig inom Vita Husets väggar, med läckor mygel och lögner som skulle gå till historien. New York Times ställde upp för McMasters försvar. Man var nu illa piskade att leverera alternativ för presidenten, mannen som styrde ett världsimperium. Man kom fram till tre alternativ som skulle presenteras för Trump. Alternativ nr.1 innebar reträtt vilket var en omöjlighet för Donald. Ett världsimperium kunde inte kapitulera för några skäggiga talibaner. Andra alternativet var en privatarmé i samverkan med CIA. Men där sa CIA nej för i Afghanistan byggde man inte upp några karriärer, i Afghanistan dog man. Så återstod McMasters alternativ. En moderat upptrappning, fler trupper men inte riktigt som tidigare. De skulle vara där på ett annorlunda uppdrag än de som varit där förut.

    Den 19 juli kreverade Trump i Vita husets "War-room". I två timmar rasade han över den skit han hade fått överta. Han hotade att sparka varenda general i befälskedjan. Han avfärdade alla råd. Så häver han ur sig något som ingen begrep. Han hänvisade till "The 21 Club" i New York. Vad menade han med detta? Men i  den digitala världen var detta snabbt uppklarat. Denna krog som presidenten gillade att besöka hade problem med lönsamheten, så man hade anlitat konsulter för att klara ut problemet. De kom fram till att det behövdes ett större kök. Trump dängde näven i bordet med kommentaren: "precis vad varenda kypare skulle ha sagt".

   

                      

   Generalerna svamlade och velade inför Trumps utbrott och försökte rädda sina ansikten. Trump mosade dem, trots deras grönsaker på bröstet. Det fanns inte tillstymmelse till en effektiv strategi för Afghanistan. Trumps sista ord lär ha varit, om vi nu ändå måste vara där, varför kan vi då inte tjäna pengar på det? Kina hade gruvkoncessioner och detta retade affärsmannen Trump.


    På SBK hade vi rum 4037 där chefen kunde få sina utbrott innan ärenden skulle presenteras för byggnadsnämnden ledamöter. Man var tvungen att vara beredd på kritik. Chefen reste på sig, tände sin cigarrstump som han förvarade i en liten ask, , tittade ut mot Tyska Kyrkan, vände sig hastigt om med kommentaren, hur i all världen har ni lyckats komma fram till detta förslag? Alla darrade inför hans utbrott. "Detta ärende är absolut inte moget att presenteras inför BN". Avdelningscheferna sjönk djupare ner i sina fåtöljer och tittade frågande på planförfattaren. "Vi drar ut ärendet från listan och Du stannar kvar", dundrade direktören och pekade med hela handen på ego. Han var även major i reserven.


   Källa: Michael Wolff


   Klockan är 0615 och det är +7,0gr.

   God morgon

   Pelle

  

Att förändra en stad.

   Genom förvandling av en stads struktur och uppbyggnad, kan man riskera att ödelägga dess historia och identitet. Att bortse från vissa grundläggande begrepp är som att spela stadens melodi i fel tonart och med fel harmonier. Genom att ignorera dessa parametrar ödelägger man allt som representerar stadens signum. Genom att tillföra orimliga särmärken, ibland rent groteska, nedklassar man och visar sitt förakt för allt som är signifikativt just för den staden, i detta fall Göteborg. Denna tunnel är verktyget för att radikalt kunna förändra det som verkligen gör staden till Göteborg. Det är inget annat än en våldtäkt på staden som aldrig kommer att kunna hämta sig från denna penetration. Man överskrider en gräns som sedan måste försvaras i evigheter och Västlänkskartellen har utnämnt sig själv till Gud. Det handlar om politisk prestige, det gäller att kliva ner från taburetterna och erkänna vi hade fel.

   

                

                         En skala som är totalt främmande för staden


   
En stad skall inte få förändras på detta sätt. Endast okunniga människor som gripits av storhetsvansinne agerar totalt skilt från ovanstående begrepp -och har denna dumhet sedan politisk makt så blir katastrofen väldigt påtaglig. Staden bombas inte sönder och samman, vi befinner oss inte i krig, utan hotet kommer inifrån, från dessa förrädare, dessa femtekolonnare som är totalt främmande för ovanstående kulturella gränser, de förstår inte att deras agerande är kontraproduktivt. De är i högsta grad tondöva, de förstår inte stadens melodi och de spelar falskt. De inser inte vad som är betydelsefullt här i  livet och de har haft tid att tänka igenom sin situation, men de tiger.

    

                  

                                                   Groteskt.

    De människor som har upplevt andra världskriget fasor kan svara på detta. De är måna om sin hembygd, så de bygger till och med upp sina sönderbombade stadsdelar identiskt med hur de en gång såg ut. Att kunna identifiera sig med sin hemmiljö är en betydelsefull parameter för oss människor. Det inger trygghet och man känner en stolthet i att bo just där. Förändringen av en stad är med andra ord en balansgång där man aldrig kan bortse från invånarnas synpunkter. Detta lärde vi oss efter totalsaneringens tid. Vi bygger staden för dess invånare, så denna gräns måste ovillkorligen beaktas. Därför måste Västlänkskartellen bekämpas, då de ignorerar invånarna som skall leva och arbeta här. De som har kraft har alltid möjlighet att flytta,  de som blir kvar är de gamla.



                   

                                    Drömmen om ett Manhattan.

  

   Denna strid som Västlänkskartellen har fört mot invånarna har pågått i många år. Trots fredliga manifestationer har tystnaden varit kompakt. De politiska partier, ingående i kartellen, har inte bemödat sig med att söka kontakt med folket. Deras attityd har varit kall och hård. Helt klart lever de efter begreppet: " Man ödelägger hellre staden än erkänner sitt nederlag". (Tillskrivet Madam de Pompadour. "Efter mig låt skymningen komma).

   

                         

                                                            Groteskt.

Västlänkens politiker bryr sig inte om vad som händer och detta måste vi ha som utgångspunkt för en strategi fram till valet den 9 september. De måste röstas bort då de inte är värdiga att ha någon makt.


   Klockan är 1530 och det  är +20,2 Sitter på balkongen och skriver.

   Trevlig kväll

   Pelle

Göteborg och kartellbildningen

   Kartellbildningar sätts för det mesta i samband med kriminella föreningar som sköter knarkkriget, där Columbia och USA spelar huvudrollerna. En kartell är en maktfaktor med ett speciellt mål som inte vågar förlita sig på att demokratin skall leda till det uppsatta målet. Västlänkskartellen är en sådan ljusskygg sammanslutning,som med tiden intagit sektens form och uttryck, den tycks opåverkbar, men så är inte fallet. Det är dags att förhandla med denna sekt, att ställa krav. Alternativet för de ingående politiska partierna blir annars en total förlust i valet den 9 september. De skall ta avstånd från tunnelbygget och i gengäld skall inte valet påverkas. Vi har resurser, vi är folket där 80 procent är emot Västlänken. Vi måste kunna hävda att vi har varit villiga att samråda, där en folkomröstning är ett alternativ. Det gäller att överbrygga denna klyfta, denna polarisering mellan makthavare och medborgare. Denna kartell är faktiskt en ondskefull sammanslutning då den vill pådyvla invånarna något som den inte vill ha. Stöder man ondskan så är man ond, och dessa skurkar följer inte heller spelreglerna. Alla i Göteborg kommer att förlora på denna tunnel. Det vi ser nu är en upprepning av Gobigas med miljardförluster, fast tiofalt värre. Kartellbildningen kommer att permanentas för att garantera att resurser hela tiden tillförs projektet och Göteborg kommer att bli de eviga processernas stad. Kartellen kommer att försvara sitt agerande med att allt har tillkommit i demokratisk anda, men detta är lögn. Det är hög tid att konfrontera denna Västlänkskartell, att förhandla. Partiledarna för de partier som ingår i kartellen skall få frågan: "Står Ni fast vid att Västlänken skall byggas? Ja eller nej? Blir svaret ja så innebär detta konsekvenser. Invånarna kan den 9 september inte lägga sin röst på ett parti som klart har tagit ställning mot sina väljares önskemål.

    



                       


   En kartell är en formell överenskommelse mellan parter med avsikt att sätta den marknadsmässiga och demokratiska ordningen ur spel. Det kan mycket väl vara en organiserad sammanslutning av myndigheter för att rubba maktbalansen som i Göteborg. Konkurrensverket uttrycker sig på sätt: "Karteller är väldigt skadligt, det leder till högre priser och sämre kvalitet. Framför allt blir skattebetalare och konsumenter lidande". Kartellbildning är förbjudet i Sverige i enlighet med 2 kap.1§ konkurrenslag (2008:579). Exempel på kartellbildning är i dag Västlänkskartellen som erbjuder en dålig produkt till ett högt pris. Demokratin kännetecknas av konkurrens om väljarnas förtroende, vilket erhålles i debatt. Karteller bedöms brottsliga för företag, men detta sätter sig de politiska partierna över, och därmed stryps också den öppna debatten. Yttrandefriheten blir därmed enbart propaganda för kartellens partier. Kartellen och korruption är inget annat än olika sidor av samma mynt. Västlänkskartellen blir således det första steget på demokratins nedmontering.



                    



   Klockan är 1030 och det är +7gr.

   God morgon

   Pelle

Äldre inlägg