Om

Ingen info ännu.

Presentation

Visar inlägg från mars 2018

Tillbaka till bloggens startsida

Donald Trump i det Ovala rummet

   Trumps stab var totalt avsaknad  av militär disciplin och totalt avsaknad av struktur. Viktigast var det som för tillfället fångade Trumps märksamhet. Ovala rummet hade av de tidigare presidenterna ansetts som den yttersta maktsymbolen, avsedd för ceremoniella höjdpunkter, men med Trumps inträdande förvandlades detta radikalt.

   Stabschefens jobb hängde hela tiden på en skör tråd, så ingen brydde sig om vad han sa. Han framträdde hela tiden som en person som  i vilket ögonblick som helst kunde få sparken. Trump gav honom utskällningar och mobbade honom för hans kortväxthet, detta var mobbing på absolut högsta nivå. Priebus, Bannon och Kushner var nu de tre män  som slogs om att få bestämma i Vita huset, om att få vara den egentlige stabschefen och därmed makten bakom Trump. I skärningspunkten mellan dessa krafter återfinner vi Katie Walsh, Vita husets biträdande stabschef. Hon var ett republikanskt ideal, välvårdad, energisk, ordningsfull, duktig och en perfekt byråkrat. Hennes uppgift var att prioritera och koordinera arbetet, en samordnare, en ordning-och -reda-person.

   

                    

                                                Katie Walsh

   Hon hade snabbt förstått att sammanhållningen var förlorad när Trumps gäng tågade in i Vita huset. I föregående presidenters Vita hus var beslutsgången att den gick uppifrån och ned, med hjälp av staben som försökte att åtgärda det presidenten önskade. I Trumps Vita hus skulle nu besluten vandra nedifrån och upp. Man försökte gissa sig till hur presidenten ville ha det Att lägga fram förslag blev således en komplicerad historia.

   

                               

                                Det gäller att få skrattarna på sin sida.

   Trump läste inte, han skummade inte ens igenom den text  som lyftes fram för honom, han såg bara på TV. Han lyssnade inte heller och han litade mer på sina egna bedömningar, och hans tid att hålla kvar uppmärksamheten var mycket begränsad. Bannon tog nu initiativet och analyserade Trumps alla tidigare uttalande och lyssnade igenom hans tal som fanns på band. Han skrev ner och markerade möjliga tankegångar hos Trump. Han upphöjde Trump till en guru-en outgrundlig gud.

  

                            

      En person som höll ordning i Vita Huset- Katie Walsh. En samordnare.

   Walsh satt med i Ovala rummet, lite diskret vid sidan om. Det var hennes jobb att hushålla med presidentens tid, att organisera och göra nödvändiga prioriteringar. Hon lyckades med att styra Bannon, Kushner och Priebus åt det håll som var nödvändigt. Bannon höll inga Powerpointpresentationer, han agerade som Trumps radio. Trump kunde när som helst knäppa på honom och lika lätt stänga av honom. De tre rådgivarna låg i öppet krig med varandra. Den interna rivaliteten var ett resultat av skillnaden i stil, filosofi och temperament. Utan någon befälsordning och struktur blev det dagliga arbetet en omöjlig uppgift för Katie Walsh. Bannon erbjöd en aggressiv politik, Priebus erbjöd smicker från kongressens ledarskikt och Kusher levererade beröm från näringslivets toppnamn.

   Dessa tre rådgivare inser till slut att det enda sättet att påverka honom var genom media, så alla tre började att läcka information. De ständiga läckorna skyldes på underordnade tjänstemän, alla beskyllde till slut alla andra för att läcka, röran var total.

   Katie Walsh iakttog spelet med förundran och till slut med rädsla, så hon övervägde att sluta. Hon var en politisk yrkeskvinna, så kaoset, rivaliteten och presidentens egen brist på fokus och intresse var skrämmande i all sin obegriplighet. Hon konfronterade trojkan och ställde frågan: "Vilka är de tre viktigaste frågorna för Vita huset". Ingen lär ha svarat. Till slut sa Kusher: "det är naturligtvis något som vi bör ta upp till diskussion".


   Källa: Michael Wolff.


   Klockan är 0710 och det är -2,6gr.

   God morgon

   Pelle

Donald Trump i Vita huset

    De som kände Trump gjorde sig inga illusioner om honom, han var den han var med glimten i ögat och med en tjuv i själen. Så plötsligt förändrades precis allt, han hade lyckats med att bli president. Alla var nu piskade till att se honom i ett nytt ljus, han var vald till president i ett demokratiskt val. Nåväl, som person kunde han ha en lugnande inverkan på den han talade med och hans självbelåtenhet smittade av sig. Han var rolig, han var optimist och han bjöd på sig själv. Steve Bannon sa att han var som en stor apa med ett varmt hjärta. Han saknade förmågan att planera och att organisera, och han var oförmögen att anpassa metoderna efter de uppsatta målen. Även de enklaste orsakssammanhangen var för svåra för honom, men nu var han president i USA, ledare för den fria världen.

   

                           

    Denna bild säger en hel del. Han var rolig och bjöd på sig själv.(Backstage)


   
Politik är ett yrke där man är beroende av sina nätverk. Trump hade inte många kontakter inom regeringskretsar. Han hade knappt haft en politisk organisation. Hans valkampanj genomfördes av tre personer och det fanns inte ett enda proffs i teamet." Du måste ha en elak jävel som stabschef och du måste ha en elak jävel som kan Washington, för du vet inget om Washington", sa Roger Ailes till Trump inte långt efter valsegern. Trumps innersta krets av miljardärer var bekymrade för hans förakt för andra människors expertkunskaper. De försökte få honom att begripa att hans medarbetare var viktigare än hans politik.

   Vita husets stabschef, denna roll har varit föremål för många ingående studier. Stabschefen är den person som i lika hög grad som presidenten själv bestämmer över Vita husets verkställande gren. Posten har konstruerats på sådant sätt att en stabschef kan betraktas som ett slags biträdande president, eller högsta ledningschef, ( många har nog sett TV-serien Vita huset som gick för en del år sedan). Så valet av Trumps stabschef skulle kunnat bli en verklig TV-såpa med ett antal avsnitt, där kandidaterna  föll bort efter hand. Titel: "Vita huset under Trump", det skulle bli en klar tittarsuccé.

   Trumps förvandling från förlöjligad  kandidat till talesman för en stor och missnöjd befolkningsgrupp, därefter till nominerad och förlöjligad kandidat och till slut efter en valutgång till president-föranledde honom att inte ägna den minsta eftertanke. Han genomgick istället en förvandling. Han såg sig själv som det självklara valet till presidentposten och en ledare av den fria världen. Han var vinnaren men bemöttes med förklenande omdömen från media-folket. Trump var ingen politiker som kunde analysera det politiska spelet, han var försäljaren med en vara som måste säljas. Trump slogs nu på liv och död mot media, demokraterna och träsket Washington.


                      

   GP:s stjärnreporter Britt-Marie Mattsson sparade inte på krutet. Hon intog en plats i det ledande teamet som hade gjort till sin huvuduppgift att svartmåla Trump. Här några exempel: "Tidigare porrstjärna berättar om relationen med Trump". "Varför valde Löfven det resesällskapet"," stormig tid för den första damen" m.fl.. Artiklarna var på gränsen till skvaller. Det går alltid att finna angreppspunkter, det gäller bara att välja rätt.

   

     

    Trump gillar Putin, därom råder inga tvivel. En ligist och en skrupellös affärsman hade säkert mycket att språka om. Men vad dessa två pratade om lär vi nog aldrig få reda på. Det är dessa två män som styr världen, och Putin lär nog inte ha några större bekymmer med att manipulera Trump.

  
Så går då media ut med den verkliga skandalen, en bomb kreverar. En samstämmig konspiration av enorma proportioner. Moskva hade gillrat en fälla för Trump med prostituerade och videofilmade sexuella akter som överskred alla gränser för ett avvikande beteende. Slutsatsen var att Trump hade konspirerat med ryssarna om att med oärliga knep vinna valet och få honom att bli installerad i Vita huset som Putins lakej. Sant eller inte så befann sig USA i en av de mest extraordinära belägenheterna i demokratins historia, med ofattbara följder för Amerikas internationella relationer. Att tränga in i denna "Ryssland-affär" lämnar jag åt sidan, det finns många teorier om vad som kan vara sant. Teori nr.3 av fem var nog den mest spektakulära. Trump och Putin hade pratat ihop sig om att hacka demokraternas nationalkommitté, inga dåliga grejer, ett nytt Watergate.

   Tror att det är lämpligt att sätta punkt här då vi nu tar steget in i realtid. Det är spännande med politik på toppnivå, för det händer saker hela tiden. Men vi i Sverige har ju alltid Bert Karlsson som nu är ute på turné med det politiska partiet KD. Skulle inte han kunna bli en svensk Trump med lite ekonomisk uppbackning eller?


   Källa: Michael Wolff


   Klockan är 0730 och det är -3gr.

   God morgon

   Pelle

Donald Trump till Vita huset

   Roger Ailes och Steve Bannion tillhör gruppen världens mäktigaste män. De anser sig själva kunniga i historia och behöver inte bocka för någon, så de måste nog betraktas som någorlunda uppriktiga. Vad har dessa män att säga om Donald Trump?

 

                            

                                        Roger Ailes-Fox News

   Ailes startade Fox News år 1996 och han tillhörde de ledande politiska agenterna inom det republikanska partiet och han hade en årlig vinst på 1,5 miljarder dollar. Men han fick lämna Fox News anklagad för sexuella ofredanden, vilket väckte stort jubel inom det liberala lägret. Han uttrycker sig  så här om Donald Trump. Han gillade Trumps gåpåaraktiga försäljarmanér, hans sinne för PR, hans fingertoppskänsla för vad som gick hem på marknaden, och inte minst den envisa oförtröttligheten i ansträngningarna att vinna andra för sin sak. Roger Ailes gillade Trumps framfusighet och skamlöshet  Ett citat: "Slår man Donald riktigt hårt i skallen, så fortsätter han bara. Han märker inte ens att han fått en smäll"-slut citat. Men Roger Ailes var övertygad om att Trump saknade såväl politiska övertygelser som ryggrad.

   Dessa politiska bulvaner kännetecknas av stort ömsesidigt beroende. De är frontalfigurer i komplexa organisationer som strävar mot uppsatta mål. Men tillsammans med berörda tjänstemän var de helt medvetna om spelets regler. Enligt Ailes uppfattning var Trump en "rebell  som inte visste vad han ville". Han var bara "Donald".

   Ailes var den person som gav röst åt alla de strömningar som utgick från den vanlige, arge väljaren, och som i sin tur var förklaringen att Trump utgick som segrare i presidentvalet. Han skapade höger-media. Han tillhörde den inre kretsen av vänner och rådgivare till Trump. Men tiderna skulle ändra sig, en historisk omsvängning skulle komma, nu kliver Steve Bannon in på scenen.

    

                           

                                                  Steve Bannon

   Överallt härskade nu en stämning av globalt tvivel. Brexit i Storbritannien, migranter välde in över Europas gränser, missnöjet var stort bland vanliga arbetare och hotet om en finansiell härdsmälta hängde i luften. Till och med de mest hängivet övertygade förespråkarna av globalism tvekade. Världen behövde gränser och Trump blev nu plattformen för detta budskap. Förstod Trump verkligen alla aspekter av den chans som av historisk slump hade givit honom? Ailes var på denna punkt tveksam. Steve såg Trump som ett naturfenomen bortom alla förklaringar. 

   Ingen i Trumps stab av valarbetare trodde att han skulle vinna valet. Han själv gjorde inget för att bidraga till en valseger. Han skulle inte vinna valet, han skulle istället bli världens mest berömda man-en martyr som fallit offer för den ohederliga Hillery Clinton. Barnen skulle bli ambassadörer för varumärket Trump. Steve Bannion skulle bli ledare för TeaParty-rörelsen.Detta var den problemfria utgången de förväntade sig den 8 november 2016. Genom att förlora skulle alla få det bättre.

   

                               

                                                "Vi gör så här"

   När den oväntade trenden, efter kockan åtta samma kväll pekade på att han skulle vinna sa Don Jr att hans pappa förvandlades från en förvirrad Trump till en klentrogen Trump, som i sin tur ersattes av en förskräckt Trump. Hans hustru Melania grät, och det var enligt uppgift inga glädjetårar. Hon hade högtidligen blivit lovad att han inte skulle vinna. Senare på kvällen genomgår Trump den slutliga förvandlingen till mannen som trodde att han verkligen förtjänade att bli USA:s president.

  

                                        

                                                    Don Jr.                                       

   Nästan alla som arbetade för honom ställdes inför hans bottenlösa okunnighet. Det fanns helt enkelt inget ämnesområde, med undantag av fastighetsbranschen, som han hade mer djupgående kunskaper om. Enligt uppgift kunde Trump inte ens läsa en balansräkning- nu skulle alla vara tvungna att lita på hans intuitiva förmåga. På något sätt hade han lyckats erövra presidentskapet med en hjärna som tycktes oförmögen att utföra de arbetsuppgifter som måste betraktas som absolut nödvändiga för världens viktigaste jobb. Nu skulle han träda in i Ovala Rummet.

         

                                

                                               "Number one"


   Källa: Michael Wolff


   Klockan är 1130 och det är minusgrader. Kung Bore ger sig inte.

   God middag

   Pelle

"Undergången" och alla dessa ja-sägare

   I vår värld som drabbas av ja-sägare fordras något som kan kallas för sjukdomsinsikt. Makthavaren måste inse att han är omgiven av ja-sägare och att han gillar detta tillstånd. Detta är svårt, eftersom han vill ha en positiv bild av sig själv och omgivningen. En kampanj mot ja-sägeriet blir således en uppgörelse med sig själv och den egna svagheten, hans infantila behov av uppskattning. Makthavaren måste inse detta och ha ett åtgärdsprogram.



           

   När "gudfadern" omges av nickande ja-sägare drar han slutsatsen att han är omgiven av konstruktiva människor med omdöme. Men tjänstemännen tvekar att framföra invändningar av rädsla för repressalier. Begåvning, utbildning skyddar inte mot den snabbt  framväxande dumheten i en grupp av nickedockor. Man får gå till amerikanska exempel tex den misslyckade invasionen av grisbukten på Kuba, för att förstå hur det fungerar. Experter drabbas av ett emotionellt rus av att befinna sig i maktens närhet. Letar man i vår historia så finner man många exempel på detta fenomen. En organisation invaggar sig självt i ett riskförnekande tillstånd. Här återfinner vi kartellens absoluta tystnad. Hur skall en gudfader bemästra detta tillstånd?

    

           

   En djävulens advokat måste utses, "advocatus diabolic". Han skall bli expert på att finna motargument och varnings-signaler. Lösningen på detta hade Niccolo Machiavelli redan på medeltiden(1469-1527).Nu blir det komplicerat för hur skall detta gå till. Inget är nytt under solen så illustrationer till detta kan hämtas  ur kretsarna kring amerikanska presidenter (Bush, Reagan). Man måste komma ihåg att dessa varningar kommer inte från någon ondskefull person, utan  från en person som är ålagd att ha uppgiften att vara kontroversiell. En gudfader kan hålla sig med olika advokater och konsulter, men han skall ha en "överdjävul" som har möjlighet att röra sig fritt över hela fältet. Poängen med djävulsadvokaten är att han inte  fördärvar  mönstret av lydnad, respekt och beundran av maktens kärna. Han blir aldrig en oväntad komplikation eller störning i systemet. Hans roll är noga inplanerad, han blir en del av rutinen kring maktens centrum.

   Grupptrycket och consensusprocessen har en så utjämnande effekt på åsikter, insikter, tänkesätt, vanor attityder och klädsel i den beslutande kretsen att resultatet ibland kan bli rent ut sagt löjeväckande. Makthavaren har aldrig kunnat begrunda olika alternativ  och vägt för och nackdelar mot varandra. En maktägare skall inte behöva utstå en analys av sin kapacitet. Han har rätt att kräva omdöme och elegans. Machiavelli säger följande. "Fursten måste utvälja några kloka män i sitt rike och ge dem, och endast dem, full frihet att säga honom sanningen, men bara om det han frågar om och inte om något annat"-slut citat

   Världen förändras och människorna med den, likväl inträffar aldrig något nytt, människorna  och århundradena är sig i stort sett lika. sa Drottning Kristina.


   Källa: Fursten-Niccolo Machiavelli. Till svenska av Karin Hybinette.

            Åke Ortmark, ja-sägarna 

            Ben Bradllee- Washington Post -och många fler.


   Västlänken har nu fått namnet "undergången". Symbolen och begreppet  för ett politiskt misslyckande


   Klocka är 0100 och det är +3gr. Dimman ligger tät

   God natt

   Pelle

Den hotade demokratin

   Demokratin står inför betydande utmaningar och detta är ingen tillfällig kris. De rörelser som bildas på sociala medier fångar upp den känsla av maktlöshet och utanförskap som många känner inför samhällsutvecklingen. Kanske Göteborg är den stad där detta på ett markant sätt har kommit till uttryck. Man måste söka djupare för att komma till problemets kärna. Så vad ligger felet?



       

   Fyra av tio riksdagsledamöter anser att demokratin är hotad, vilket är en alldeles för hög siffra. De trivs inte med sitt arbete och tre av fem anser sig utsatta för hot på nätet Arbetsmiljön är dålig så partierna tappar hela tiden medlemmar. De klagar på "toppstyrning", och de anser sig tvingade till lojalitet. Det råder en tystnads-och lydnadskultur och de anser sig själva vara "glorifierade administratörer". Man har inte tid, man vandrar från möte till möte, och någon tid att lösa samhällsproblemen finns inte, när skall man träffa medborgarna? Man följer partilinjen och styrs av straff och belöning. Helt klart är detta ett rop på hjälp. De folkvalda medger att de har svårt att klara sitt jobb.

  

         

   Demokratiutredningen innehåller en rad förslag för att förbättra demokratin, där grundtanken är att folk skall kunna påverka politiken även mellan valen. Man konstaterar att det nuvarande systemet fungerar dåligt. Man anser att den svenska demokratin har stora brister och man vill nu ta ett steg mot deltagardemokrati. Man skall starta en demokratiportal på internet där alla invånare skall kunna lämna förslag på motioner och man skall kunna samla in namn till kommunala folkomröstningar. Detta innebär ett stort steg framåt för Göteborg. Utredningen konstaterar att de politiska partierna inte längre är representativa för folket och vi har fått ett mer polariserat samhälle. Kommunerna skall vara tvungna att ta med medborgarna i processen innan besluten är tagna och inte som nu "informera" invånarna om vad politikerna har planerat. De politiska partiernas svaga ställning i kombination med PR och lobbyism är ett direkt hot mot demokratin. Man tar ett tydligt första steg mot E-demokrati. Eftersom folkmotioner skall kunna lämnas över internet är detta verktyg anpassat till dagens nätaktivism. Man skall helt enkelt kunna samla in namn på en webbsida, den så kallade demokratiportalen.

   

           

   Invånarna i Göteborg är förberedda, vi vet vad vi vill. En folkomröstning om Västlänken skulle kunna ge ett konkret besked för regeringen. Västlänkskartellen måste vara medveten om detta och kommer säkerligen att göra allt för att komma igång före valet, man kan inte utesluta en direkt kupp, vi får inte vara naiva.

   Ovanstående som demokratiutredningen har kommit fram till bör följas upp av Demokraterna efter valet. Något är tydligen på gång.


   Klockan är 0600 och det är +1,0gr

   God morgon

   Pelle

Äldre inlägg