Om

Ingen info ännu.

Presentation

Visar inlägg från november 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Det öppna samhället

   Vårt mål är samhället som lyfter människors förmåga och möjligheter. Vi är födda olika och därmed har vi inte samma möjligheter att agera, men i ett fritt öppet samhälle tolereras och uppmuntras olikheterna, vi kommer därför att spela  olika roller på verklighetens scen. De krav som finns, är att vi skall hålla oss inom de gränser som vi själva satt upp för vad som är acceptabelt för att bibehålla en anständig och kultiverad ton. Oavsett olika meningar i sak så måste vi öppet kunna diskutera för-och nackdelar, alternativet på sikt blir annars kaos, anarki, total likgiltighet och därefter flykt från samhället som inte lyssnar.

   Det finns motståndare till det öppna samhället inom samtliga politiska partier, såväl till vänster som till höger. De misstror människan av olika anledningar. De prioriterar att solidarisera sig med det egna partiets värderingar, oavsett om dessa är rätt eller fel i sak. Det öppna samhället existerar inte i Göteborg, det har krackelerat, smulats sönder. Vi kan inte ha någon tillit till makthavarna som bevisligen ljuger inför sina medborgarna. Tillit är något som man måste ha gjort sig förtjänt av, men denna sanning har gått våra politiker spårlöst förbi. I Göteborg har man valt det slutna samhället då Göteborgarna förvägras att delta i arbetet med hur staden skall utformas, det hela har bara blivit en byråkratisk pseudo-handling, byggd på en lögn. 

    Förändringen har skett de under de senaste 20 åren. Att vi litar på varandra som människor är kittet i det goda samhället, kan vi bibehålla förtroendet så blir allt så mycket lättare och enklare. Tilliten skapas i det vanliga enkla vardagliga arbetet och där har inte storslagna kommunala visioner något att hämta. Visar det sig senare att dessa saknar förankring i människornas vardag så rasar tilliten katastrofalt. Västlänken utgör här ett praktexempel på hur den lokala politiken kan spåra ur.

  

                 
    

   Ann-Sofie Hermansson (S) blev gruppledare i kommunstyrelsen. Detta är ett svårt uppdrag att vara stadens ledare. Valkommittén påpekade att det var mer än någonsin viktigt att lyssna på medborgarna. De motiverade sitt förslag med att hon har ett skarpt intellekt, fast förankring i verkligheten och ett avlyssnande sätt. Det var valkommitténs övertygelse att Ann-Sofie var den människa som både Göteborg och göteborgarna behövde.

   Hon har misslyckats med att bli hela stadens  sammanhållande kraft. Hon valde att solidarisera sig med det socialistiska partiets arv efter Göran nämligen Västlänken. Hon ärvde inte hans djärvhet att våga ompröva projekt, utan hon ställde lojalt in sig i ledet som en solidarisk socialist. Detta vägde tyngre än hänsynen till staden och dess invånare, hon var således ingen bra avlyssnare. Hade hon sagt; stopp ett tag, låt oss ta en funderare, vi måste alla vara övertygade om att vi är på rätt väg, då det är allas vår stad det gäller. Nej, hon sväljer propagandan fast hon med största sannolikhet har sina tvivel, hon är förnuftig. Så agerar en inbiten övertygad socialist, rätt eller fel saknar här betydelse, det är socialismen som är det primära.


   Klockan är 0545 och det är +5gr.

   God morgon

   Pelle

Skändningen

   Vem vill engagera sig i Göteborgs infrastruktur om denna fråga drivs av nazister? Detta påhopp från socialdemokratisk sida är så långt bort man kan komma från ädel objektivism. Detta är en grov skändning för att vinna fördelar för det socialdemokratiska förslaget Västlänken. Detta är en grov kränkning för att vinna fördelar för ett förslag som redan för länge sedan skulle granskats av en oberoende granskningskommission.

   Socialdemokraterna håller på att förlora makten och det grepp om staden och dess utveckling som de alltid har betraktat som sitt revir. Deras propagandablad "Ny Tid" försöker desperat vända på denna trend, så de spelar ut nazist-kortet i ett försök att vända på nedåtgående siffror. Eric Öbo på denna tidning är ingen trevlig person, han vet mycket väl vad han gör och är insatt i dess konsekvenser. Han är en oansvarig journalist som tar till dessa simpla retorikgrepp. KS ordförande har med största sannolikhet varit medveten om vad som skrevs. Hon är därmed inte vuxen situationen för att tillskapa bra förutsättningar för ett framtida Göteborg. Hon måste stå upp, be om ursäkt och erbjuda invånarna en väg ut ur detta trauma. Men som väntat blir det lögner och halvsanningar.

    Det var Gunnar Anjou, ledare för Gårdagruppen som den tredje november höll ett föredrag om Gårda-länken. Naturligtvis visade han powerpointbilder på förslaget där en bild visade invånarnas manifestation. På en skylt står det "Vakna Göteborgare". Därefter drog Eric Öbo parallellen till 30-talets Tyskland med sitt stöveltramp där nazisterna marscherade med sina hakkors. Antingen är Eric Öbo väldigt okunnig, eller också genuint elak.

 

                        Enligt Eric Öbo så är detta Göteborgs nazister.

   Gårdalänken är det förslag som visar på Västlänkens svagheter. Det är ett förslag som på nästan samtliga punkter är ett bättre förslag för staden och dess invånare. Eric Öbo har rollen av en "nyttig idiot", så han måste agera. Han drar till med nazisterna, det värsta han kan komma på, allt för att skada Gunnar Anjou och ett bra förslag. Detta är i högsta grad ett nedrigt förfarande från hans sida. Men det hela är så urbota dumt, skulle han tänkt lite längre så måste han inse att utspelet bir kontraproduktivt. Man vill inte ha någon granskning i sak, man väljer istället ett simpelt retoriskt angrepp.

    Journalisten får i uppdrag att marginalisera det han skrivet och deklarera att han gjorde detta helt självständigt utan "Soffans" medverkan. Han ber om ursäkt och så skall allt vara glömt. Men så enkelt är det inte för orden har etsat sig fast, det vet alla. De som är emot Västlänken är kanske inte nazister men utan tvekan "högerspöken", så försvarar man sitt utspel. Man gör det hela till en klassfråga och lämnar därmed förnuftets väg. Det blir en uppgift att mobilisera väljare på alla tänkbara sätt,  för sanningen är att socialdemokraterna håller på att förblöda. De håller även på att förlora sitt största prestige-projekt någonsin, arvet håller på att vittra sönder. Så Eric Öbo agerar på det sätt som han tror ger bäst verkan.


  Klockan är 1330 och det är +8gr.

  God middag

  Pelle

Göteborgs underlåtenhetssynd

   Ett underlåtenhetsbrott är ett brott där den brottsliga handlingen består i underlåtenhet att handla i en situation där handling borde gjorts. KS har åsidosatt sin redovisningsplikt och därmed gjort sig skyldig till förskingring av allmänna medel. Med vilseledande uppgifter har Trafikverket övertagit ansvaret för genomförandet av Västlänken.

   Oavsett ovanstående handling, använder man sedan kommunens ekonomiska medel för propaganda, som i denna stund uppgår till ca 1,5 miljarder kronor. Detta sker innan definitivt beslut föreligger från Mark-och Miljödomstolen. Genom en kompakt tystnad och en total ovilja till samråd, åsidosätter KS därmed sin redovisningsplikt och förskingrar invånarnas skattemedel. Skulle MMD säga nej till Västlänken av juridiska skäl, föreligger en brottslig handling från KS:s sida. Om MMD:s beslut vet vi i dag ingenting. KS tillvägagångssätt får därför rubriceras som en omoraliskt handling, en underlåtenhetssynd och inte ett underlåtenhetsbrott. Man agerar högst klandervärt, men som i denna stund svårligen kan rubriceras som ett brott. Att stämma Kommunen får därför tillsvidare anstå.

   Tankarna går till gangstern Al Capone som trots sin omfattande verksamhet aldrig kunde dömas för något annat än skattebrott. När brottet blir så stort som i Göteborg saknas det juridiska möjligheter, MMD här är undantaget. Att begå ett brott mot invånarna och staden står vi i princip handfallna inför, det saknas lagrum. Vi kan enbart visa vårt förakt genom att politiskt rösta bort ledamöterna i nästa val.

   Göteborg har dessvärre förlorat sin tillit som blir svår att återställa. Det är så här kulturer och imperier smulas sönder. Det börjar oftast inifrån för att sedan sprida sig utåt som ringar på vattnet. Makthavarna måste istället visa att de är folkets tjänare och inte dess herrar. (Peter Hjörne). I Göteborg har etablissemanget på ett mycket påtagligt sätt visat sitt förakt för andras åsikter och därmed faller tilliten sönder. Det är absurt att invånarna skall behöva tillgripa sina egna ekonomiska medel för att anlita juridisk expertis, så tilliten sjunker snabbt.

   Tilliten till samhällets maktpyramid är det sammanhållande kittet. Det ger i regel en stabil demokrat, bra ekonomi, låg korruption och låg brottslighet. I Norden är tilliten hög, bottennoteringarna återfinner vi i Mellanöstern och Afrika. Men det har skett ett trendbrott. När ett samhälle lämnar gemenskapens ram till förmån för lag och rättsväsende så lägger man grunden för tilltro till en opersonlig rättvisa. Det är detta steg vi har tagit i Göteborg. Detta med tillit är komplicerat, men alla är överens om tillitens roll i ett samhälle knappast kan överskattas. Göteborg tål en hel del, men när staden klappar ihop så går det fort-och effekterna blir katastrofala.

   Vi måste återskapa tilliten, detta kitt i den Göteborgska samhällskroppen. Vi måste kunna lita på våra förtroendevalda igen och detta måste ordnas i valet 2018.


   Klockan är 1530 och det är +5gr.

   God afton

   Pelle

Den nya göteborgska modellen

   Grundtanken är att staden skall vara en plats för alla arbetande och boende. Vi skall kunna bo kvar i denna stad, där vi gemensamt utvecklar stadens möte med framtiden. Det finns inga andra som kan, eller skall göra detta. Inga kan ersätta Göteborgarnas kunskaper och känsla för staden. Tanken är ett Per Albins folkhem utan några socialistiska förtecken, där höger-vänsterskalan har ersatts av en  förnuftets ideologi med stadens bästa för ögonen. Tack vare den digitala revolutionen kommer vi att kunna klara detta. Etablissemanget ersätts således succesivt med en närdemokrati. Vi måste nu definitivt skilja  på kommunal politik och rikspolitik. För att förenkla denna historiska övergång, detta paradigmskifte, så krävs det ett politiskt parti, ett samlande parti, som får representera dessa krafter. Ett parti fritt från brutalism och populism och med ett sunt ekonomiskt tänkande. Att klara denna övergång med nuvarande sargade partier låter sig inte göras, då tilliten har smulats sönder på grund av Västlänkskartellen. Vägvalet skulle mycket väl kunna stå för denna uppgift, men saknar den starkt politiskt lysande kraft som ett nytt parti kan visa upp genom sin grund i de värderingar som tillkommit. Politikens förutsättningar är under ständig förändring och därmed förändras även de politiska partiernas förutsättningar att möta sina väljare.


     

                     

   Göteborg skall präglas av samförstånd och tillit. Det måste bli ett slut på denna polarisering som råder, för under sådana omständigheter blir det mycket svårt att "lyfta" Göteborg. Inga skall få skaffa sig fördelar genom att "plundra" staden på dess resurser och sedan låta invånarna stå för dess ekonomiska konsekvens. Inget parti, eller kartellbildning, skall få betrakta staden som sin "egendom". Efter ett långt maktinnehav har dessa tendenser klart kunnat skönjas. Att påtvinga staden ett uselt trafikalternativ är den droppe som fått bägaren att rinna över. Här gick gränsen för etablissemangets maktfullkomligheten och dess hybris. Så stadens 400-årsjubileum kommer att erbjuda något nytt, nämligen demokratins pånyttfödelse. Vi får en snabbare och effektivare behandling av de större projekten, tilliten till stadens förmåga att hantera byråkratin ökar och därmed också företagens lust att etablera sig i Västsverige. Därmed stoppar vi stadens fart i den ekonomiska utförsbacken.

   Störst lån har Göteborg av Sveriges kommuner. Med en månad kvar till nyår, väntas skulden överstiga 39,3 miljarder kronor, enligt Kommuninvest. Staden drivs med stora strukturella underskott och för att klara detta plockar man ut stora summor från kommunala bolag, detta fungerar inte i längden, så det blir ett konkursbo man ärver efter valet. Som en jämförelse kostar vårt försvar 42 miljarder kronor. Detta är den verklighet som möter de nya makthavarna 2019. Så hur skall detta klaras upp?


    

                                          

  I väntan på att oraklet i Vänersborg skall lämna sitt utlåtande över Västlänken så skriver jag dessa rader som får betraktas som en partsinlaga, en konsekvens av tidigare bloggar skrivna i ämnet, en skiss med datorns hjälp. Det tog ett par timmar denna mörka novembermorgon.


   Klockan är 0700 och det är +7gr.

   God morgon

   Pelle

Den politiska höger-vänster-skalan.

   Från första början har denna skala beskrivit den konflikt som råder mellan olika politiska partier. De konservativa till höger och dess motsats till vänster. Denna motsättning har med tiden förlorat i värde speciellt i den kommunala politiken. Det gäller nu istället för invånarna i Göteborg att på förnuftigaste sätt hantera och förvalta våra gemensamma tillgångar, nämligen de som återfinns i stadens värde. Höger-vänsterskalan måste då ersättas av en förnuftets skala, känslan och kunskapen för vad som är betydelsefullt för framtiden. Det är mindre viktigt hur mycket skatt som skall betalas, fram träder istället hur våra resurser skall förvaltas på bästa sätt. Slöseriet i Göteborg har i skrivandets stund överskridit alla acceptabla gränser. 

   Det var i samband med franska revolutionen 1789 som höger-vänster-skalan skapades. De som var radikala satt till vänster, medan de som ville behålla det gamla systemet satt till höger. Då fanns inte våra ideologier, så när nu samhället har förändrats blir de politiska ledarna tvingade att uppfinna parametrar som skiljer partierna åt. Våra kommunala politiker ser till att markera vissa revir, där tex moderaterna ser sig själva som representanter för ordning och reda.

   Vänsterpolitikens grundideologi är socialismen De vill omfördela resurserna,och därefter kommer kollektivismen. Eniga vi stå, söndrade vi falla är deras paroll. De förtränger nyttan, och prioriterar i stället det gemensamma före ett bättre resultat. Det individuella kan därför aldrig lyftas fram som ett alternativ, det är inte jaget som gäller utan laget. Här framträder obönhörligt  deras akilleshäl. Det är därför ett långvarigt socialistiskt maktinnehav, med historisk precision, leder till kaos och förfall. De yttre olikheterna i systemet ersätts av en inre kompensation, ett nödvändigt kitt som krävs för sammanhållningen. Det ligger här snubblande nära att det demokratiska styrelseskicket sakta men säkert ersätts med diktatur.

   För Göteborg måste denna politiska höger-vänster-skala föras åt sidan då den inte längre är relevant. Den hjälper oss inte att lösa de problem som ligger framför oss, den utgör ett hinder. Det måste handla om ett allmänt Göteborgsparti, befriat från de värderingar som denna politiska höger-vänster-skala medför. Det behövs ett samlande parti, fritt från brutalism och populism, ett stadshem för alla Göteborgare. Nuvarande politiska partier har tappat i kraft då de bygger på förlegade värderingar. Etablissemanget lever sitt eget liv och dess ledare tvingas att  med jämna mellanrum framträda för att motivera sin existens. Detta gäller nästan samtliga partier, och det är av dessa skäl de sluter sig samman i en kartellbildning som förtränger svårigheterna. Man trängs i mittfåran och utser de partier som lever på kanterna som extrema. Aldrig någonsin har det varit så motiverat att skilja på kommunalpolitik och rikspolitik, staden Göteborg är värd ett bättre öde än att sakta sjunka ner i dyn.

   Fram träder nu de politiker och partier som för en pragmatisk politik, anpassade efter stadens förutsättningar och villkor. De politiska partier som insett att det är en vital betydelse för en fortsatt existens att lyssna, att skapa sitt program i samråd med de invånarna som betalar deras politiska liv. Tyvärr finns här en ekonomisk hake då de erhåller statliga medel, medlemsantalet i partiet har därför mindre betydelse.

   Det som är viktigt är att vi redan i dag förbereder oss på att segra i valet 2018.


   Klockan är 0930 och det är +5gr.

   God morgon

   Pelle


   Bloggen har kompletterats den 28 april med anledning av det nya partiet Demokraterna i Göteborg. Programmet kan utformas så att det anpassas i tiden och efter dagens förutsättningar. Detta är styrkan.

    "Det måste handla om ett allmänt Göteborgspart, befriat från de värderingar som denna politiska höger-vänster-skalan medför. Göteborg behöver ett samlande parti" .

  Vi har inte sett något detaljerat program än, men namnet Demokraterna i Göteborg bådar gott för framtiden, demokratin skall återvända och i valet 2018 skall vi slå ut Västlänkskartellens politiska partier.

Äldre inlägg