Slutet kommer inte alltid som man tänkt sig. Ett utspel av en ledamot inom MP synliggör en spricka inom partiet och därmed även inom kartellen. Göteborg är också en del av kungariket Sverige som står inför stora ekonomiska problem. Man löser detta genom att delegera det ekonomiska ansvaret nedåt på kommunerna. Det nya ersättningssystemet träder i kraft i juli 2017. Hur detta kommer att påverka Göteborg är svårt att konkretisera i denna stund, men trenden är tydlig och klar, det blir ekonomiskt kärvare tider.
Att kommunerna tvingas att ta över mer av det ekonomiska ansvaret påverkar integrationen och staden tvingas också att prioritera, skära i skola, socialtjänst och äldreomsorg. Kommunen tvingas också att välja billigare trafikalternativ. Därmed försvinner Västlänken från scenen, den glider bara tyst ut genom en sidodörr. Att försvara detta alternativ blir liktydigt med politiskt självmord.
Denna bild är utnyttjad många gånger. Den är enkel med sina röda kryss.
Det är två år till valet, men det ekonomiska läget framtvingar redan nu en strategi inom de politiska partierna. Vilka beslut tvingas man att ta? Man börjar inse att de partier som ingår i kartellen kommer att tillhöra förlorarna i valet. Vägvalet har hela tiden stått med fötterna på jorden, så de kan bara avvakta och se sekten rasar ihop som ett korthus. De "orange griniga" på Gustav Adolfs torg, den ömma punkten som nu har blivit en böld som värker, och är en evig påminnelse om sveket, om den förbannade tunneln som kullkastar allt annat politiskt arbete. Det är tunneln som blivit det onda, bölden som ständigt gör sig påmind. Grupperna mot tunneln och det politiska sveket blir allt starkare, över 30 000 bekänner sig till denna politik. Kartellen kan inte ljuga för människorna hela tiden, för vi är pålästa, kunniga och genomskådar lögnerna. Även GP, tidigare propagandabladet för Västlänken, har insett verkligheten och tagit ställning mot Västlänken som de liknar vid "Maginotlinjen", tydligare kan det inte sägas. Bit för bit krackelerar murverket runt kartellen, när vi sedan avslöjar att man skall lägga ut miljarder på ett hål i marken utan att vinna någonting, så rasar korthuset ihop.
Om man som tjänsteman inte vill säga ja och inte heller säga nej, kan man tillgripa den byråkratiska "tortyren". Med utgångspunkt från ett speciellt lagrum begär man en utredning för att kunna driva planen vidare. När man sedan erhållit utredningen skall den behandlas i vanlig ordning. När den sedan är klar, efter avbrott för den obligatoriska semestern, begär man en ny utredning med hänvisning till ett annat lagrum. Samma mycket noggranna procedur upprepas. Detta kan upprepas ända tills förutsättningar ändras, då är det dags att börja om från början.
MMD:s tjänstemän kan sannolikt tillgripa denna metod. De vågar inte säga nej. Att säga ja är inte förenligt med deras ansvar som seriösa utredare. Man begär utredningar och ytterligare utredningar i hopp om att ett under skall inträffa. Genom att ständigt begära ytterligare utredningar gör de inga fel. I detta spel som pågår gäller det att inte bli sittande med "Svarte Petter". Detta är byråkratins värld, en djungel där den svagare blir offer.
Henrik Munck (MP) har gjort bort sig över hela linjen. När det sedan kartellen faller har man en självklar syndabock. Han trodde säkert på sin sak, men gjorde alla de byråkratiska fel man överhuvudtaget kan göra.
Klockan är 1600 och det är +20gr.
God kväll
Pelle
1 kommentar | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS