Blogg

   Slutet kommer inte alltid som man tänkt sig. Ett utspel av en ledamot inom MP synliggör en spricka inom partiet och därmed även inom kartellen. Göteborg är också en del av kungariket Sverige som står inför stora ekonomiska problem. Man löser detta genom att delegera det ekonomiska ansvaret nedåt på kommunerna. Det nya ersättningssystemet träder i kraft i juli 2017. Hur detta kommer att påverka Göteborg är svårt att konkretisera i denna stund, men trenden är tydlig och klar, det blir ekonomiskt kärvare tider.

   Att kommunerna tvingas att ta över mer av det ekonomiska ansvaret påverkar integrationen och staden tvingas också att prioritera, skära i skola, socialtjänst och äldreomsorg. Kommunen tvingas också att välja billigare trafikalternativ. Därmed försvinner Västlänken från scenen, den glider bara tyst ut genom en sidodörr. Att försvara detta alternativ blir liktydigt med politiskt självmord.

    Denna bild är utnyttjad många gånger. Den är enkel med sina röda kryss.

   Det är två år till valet, men det ekonomiska läget framtvingar redan nu en strategi inom de politiska partierna. Vilka beslut tvingas man att ta? Man börjar inse att de partier som ingår i kartellen kommer att tillhöra förlorarna i valet. Vägvalet har hela tiden stått med fötterna på jorden, så de kan bara avvakta och se sekten rasar ihop som ett korthus. De "orange griniga" på Gustav Adolfs torg, den ömma punkten som nu har blivit en böld som värker, och är en evig påminnelse om sveket, om den förbannade tunneln som kullkastar allt annat politiskt arbete. Det är tunneln som blivit det onda, bölden som ständigt gör sig påmind. Grupperna mot tunneln och det politiska sveket blir allt starkare, över 30 000 bekänner sig till denna politik. Kartellen kan inte ljuga för människorna hela tiden, för vi är pålästa, kunniga och genomskådar lögnerna. Även GP, tidigare propagandabladet för Västlänken, har insett verkligheten och tagit ställning mot Västlänken som de liknar vid "Maginotlinjen", tydligare kan det inte sägas. Bit för bit krackelerar murverket runt kartellen, när vi sedan avslöjar att man skall lägga ut miljarder på ett hål i marken utan att vinna någonting, så rasar korthuset ihop.

   Om man som tjänsteman inte vill säga ja och inte heller säga nej, kan man tillgripa den byråkratiska "tortyren". Med utgångspunkt från ett speciellt lagrum begär man en utredning för att kunna driva planen vidare. När man sedan erhållit utredningen skall den behandlas i vanlig ordning. När den sedan är klar, efter avbrott för den obligatoriska semestern, begär man en ny utredning med hänvisning till ett annat lagrum. Samma mycket noggranna procedur upprepas. Detta kan upprepas ända tills förutsättningar ändras, då är det dags att börja om från början.

   MMD:s tjänstemän kan sannolikt tillgripa denna metod. De vågar inte säga nej. Att säga ja är inte förenligt med deras ansvar som seriösa utredare. Man begär utredningar och ytterligare utredningar i hopp om att ett under skall inträffa. Genom att ständigt begära ytterligare utredningar gör de inga fel. I detta spel som pågår gäller det att inte bli sittande med "Svarte Petter". Detta är byråkratins värld, en djungel där den svagare blir offer.

   Henrik Munck (MP) har gjort bort sig över hela linjen. När det sedan kartellen faller  har man en självklar syndabock. Han trodde säkert på sin sak, men gjorde alla de byråkratiska fel man överhuvudtaget kan göra.

   Klockan är 1600 och det är +20gr.

   God kväll

   Pelle

   I alla tider har människor lämnat sina hem på grund av krig, terror och andra katastrofer. Att bryta upp från sitt hem är det sista man gör, då man måste ha ett alternativ. Man väntar i det längsta att ta beslutet, då allt tolkas till det bättre, De ansvariga har ju lovat att allt skall bli bättre och att välståndet och tillväxten skall öka. Men det kommer aldrig att bli så. Det urbana förfallet kommer smygande och invånarna vänjer sig. Väntar vi bara lite till så blir allt nog bättre, för politikerna har faktiskt tillsatt en utredning. Men alla vet att man tillsätter en utredning när man inte vet vad man skall göra, för det tillhör det politiska spelet.

     Många kan inte flytta av olika skäl, man är faktiskt bunden till platsen. Många anser sig för gamla för att börja om, man orkar helt enkelt inte. Det är de unga, de starkare som har livet framför sig som fattar beslut. Barnfamiljerna som vill ge sina barn en bra uppväxtmiljö. Föräldrar som en dag säger, nu räcker det, vi flyttar. Man ser sig om efter alternativ i grannkommunerna, man testar erbjudanden. Man har därmed tagit det mentala steget att lämna Göteborg. De som är unga och studerar tvekar inte, man vill inte bo i Göteborg men man  kan gärna arbeta där för pendlingen lär fungera. Det blir en hård och ovänlig stad

   Göteborg har börjat vandringen på den väg som så många andra städer i västvärlden. Det hela går under benämningen, "Urbant förfall". Arbetet med att gräva ut tunneln och att se till att den fungerar med sina tåg kommer att ta minst ett decennium, en evighet.

   När det blir dags att fly har marodörerna redan börjat sitt intåg. Gator stängs av, trafiken slussas in på andra gator. Plank sätts upp och gångtrafikanter leds på andra vägar. Pålkranarna börjar sitt monotona dunkande tidigt på morgonen, träd som står i vägen sågas ned och grävmaskinerna börjar sitt arbete. Lastbilarna står på kö med sina brummande dieselmotorer som aldrig stängs av. Det vilar en slöja över området av miljöföroreningar. Dieselröken ligger tung över området och gatorna sölas ner med illaluktande lera som ramlar från flaken. Tusentals lastbilar under åratal skall köra fram och tillbaka. Alla råttor som skrämts upp ur sina hålor vet inte vad de skall ta vägen

   Göteborg befinner sig inte i krig, men i ett undantagstillstånd som vi själva har valt därmed är vi tvingade att bemöta dess konsekvenser. Människorna lämnar staden. När människan flyttar händer vissa saker, detta kan studeras från andra städer i Västvärlden. Kriminaliteten ökar, det blir mörkare, byggnader underhålls inte lika mycket, förfallet ökar. Detta är den onda cirkeln. Skatterna ökar då underlaget minskar. Allt fokuseras nu enbart på denna tunnel som absolut måste genomföras. Alla för staden önskvärda projekt skjuts på framtiden, kommunen har inte råd. Kommunen startade tunnelprojektet med närmare 40 miljarder i skuld.

                                                Broken promises.

   Detta är den verklighet som invånarna kommer att möta. Segregationen blir mer än påtaglig. De som har pengar har redan flyttat. De som blir kvar är de gamla som inte har kraft att förändra sin tillvaro och så invandrarna som bildar nya enklaver, dessa områden som till slut konverterar till "no-go-zoner". Slummen ökar och media censureras. På bästa Tv-tid uppträder experter som talar om att brottsligheten statistiskt har sjunkit, men nya skottlossningar uppträder nu inte bara i Biskopsgården utan även i de mer centrala delarna av staden. Gangstergängen gör upp om narkotikaförsäljningen och polisens bön till gangsterledarna att ta sitt ansvar klingar patetiskt. Vi har tagit ett steg närmare Chicago och utvandringen från Göteborg bara ökar och flyttlassen går till:

   Kungälv, Kungsbacka, Ale, Härryda, Partille, Mölndal, Stenungssund, Alingsås, Bollebygd, Lerum och kanske ännu längre bort beroende på vilka erbjudanden kommunerna har.

   Västlänken ökar därmed segregationen, ger ökad kriminalitet, ökar kommunalskatten och förvandlar staden till en hård stad att leva i. Turisterna flyr då Liseberg demoleras. Men som ersättning kan turisterna få möjlighet att besöka utgrävningarna av tunneln för en mindre penning. Är vi verkligen riktigt kloka?

  "Helvetet är ett ämbetsverk. Men det finns aldrig en bokstav i den fulländade byråkratiska meningen som inte är formellt oklanderlig".

   Klockan är 1630 och det är + 18gr.

   God kväll

   Pelle

   Efter att denna blogg skrevs har Grästorp tillkommit som en väldigt charmig kommun. Kan rekommenderas.

   Göteborgs kassa är tom och för att klara sina löpande utgifter lånar man pengar. Skulden uppgår i skrivandets stund till 39,3 miljarder kronor. Det som är verkligt skrämmande är att man är beredd att låna dubbelt så mycket pengar för en tågtunnel under centrala staden som i sin tur har en negativ effekt på skatteintäkterna, då de unga familjerna flyttar till kranskommunerna och kvar blir åldringar och invandrare. Den ekonomiska balansen försvinner totalt och skuldfällan slår igen. Detta är inget annat än ett ekonomiskt vansinne. Varje löntagare är tvungen att se till att månadslönen skall räcka till för de utgifter man skaffar sig, men för de politiska makthavarna i Göteborg gäller tydligen andra ekonomiska sanningar.

   En kommun kan inte jämställas med staten eller ett privat företag, så frågan om en kommun kan tvångsförvaltas är en komplicerad fråga. 1974 års regeringsform sanktionerar den kommunala självstyrelsen, och den finns med i grundlagen. Enligt 1kap.7§ RF får kommunerna ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Bakom detta ligger tanken att en kommun alltid kan och skall infria sina skulder.

   Kommunerna är underkastade rättslig kontroll genom JO. Men det är ändå  tämligen säkert att en kommun inte kan försättas i konkurs, för man kan höja skatten, sälja kommunal egendom och göra sig av med formerna för kommunal verksamhet. Är kommunalskatten fri är det klart att en kommun alltid kan betala sina fordringar. Kreditvärdigheten finns där så Kommuninvest lånar säkert upp mer pengar med de absolut bästa villkoren.

   Där föreligger naturligtvis en gräns som leder till att den kommunala verksamheten måste bantas. Men vad som är juridiskt möjligt är inte alltid politiskt möjligt. Det är fel att förväxla dålig kommunal ekonomi med låg kreditvärdighet. Göteborg har de bästa ekonomiska förutsättningar men sköts på ett uruselt sätt. Den nya bron är ett exempel på dålig planering där 600 miljoner bara försvinner. (Läs Adams ledarartikel i dagens GP).

   Det är staten som har det yttersta ansvaret för kommunernas ekonomi och som skall slå till bromsen. Västlänken är och förblir ett ekonomiskt vågspel av värsta sort som kan försätta Göteborg i en ekonomisk kris där det kan bli aktuellt att banta verksamheten, där skattehöjningar har en tydlig kontraproduktiv effekt. Förlorar man den ekonomiska balansen så förlorar man även medborgarnas förtroende. Om regeringen inte omprövar sitt beslut om Västlänken faller ansvaret på staten. Men det bir ändå ingen trevlig stad att bo i med kriminalitet, höjda skatter, mindre social service, mindre underhåll och ökad segregation. Det som kännetecknar Göteborg är ett ekonomiskt lättsinne som gränsar till vanskötsel, så det måste bli rent hus vid valet 2018. Även om man inte har någon ekonomisk utbildning så är signalerna så starka att alla inser detta. 

                       "DEN SOM ÄR SATT I SKULD ÄR INTE FRI"

   Klockan är 1145 och det är +16gr.

   God middag

   Pelle

  Efter att denna blogg skrevs har jag fått en lektion i ekonomi, så uttrycket "den som är satt i skuld är inte fri" är ett förlegat uttryck. Min fastighet tillåter en upplåning betydligt större än den jag har, men detta tillåter inte banken då räntorna måste kunna betalas. Göteborgs situation tillåter större upplåning och räntorna kan alltid betalas då invånarna kan beskattas.

   Att bibehålla city som regionens kärna har alltid varit ett mål och en självklarhet för planeringen i Göteborg. Detta mål har plötsligt bara försvunnit ur debatten, som istället totalt har kommit att dominerats av Västlänkens för-och nackdelar. Man har marginaliserat den process som det urbana förfallet utgör och som ständigt finns där. Människor trivs inte längre, de flyttar och kvar blir utrymmen som kontoriseras. Mörkret blir mer kompakt på kvällar och nätter och in flyttar kriminaliteten som ytterligare påverkar utflyttningen från staden. Det hela blir en ond cirkel. Att invånarna inte härdar ut under en lång byggnadstid har nog varit lätt att förstå. Men att Västlänken ökar segregationen har bara glidit förbi, ända tills någon med friska ögon påpekar detta politiska faktum.

   Urbant förfall är en process där en tidigare fungerande stad förfaller, hela processen kan vara lömsk och smygande. Det sätter sina spår i fastighetsvärdena, investeringsviljan minskar, husen förfaller, underhållet uteblir och även rivningen av byggnaden då ägaren inte ser något alternativ. Orsaken är avfolkning, kriminalitet och bildandet av otrygga stadsenklaver.

   Sedan 1970 och 1980-talet har städer i Västvärlden, särskilt i USA, drabbats av urbant förfall. "Urban decay" har utarmat centrala delar av städer på invånare som flyr till förorterna och grannkommunerna. Man lämnar städernas kärnor med förslumning som följd.

                        Adam Cwejman som har tagit ställning för förnuftet.

   I ledarartikeln "Enkelbiljett med medelklassexpressen" påpekar Adam Cwejman GP att Västlänken kommer att påskynda segregationen i stället för att länka samman staden. Han skriver: "Göteborg har två huvudproblem: Utpräglad segregation och utflyttning av medelklassen. Dessa två problem spär på varandra och blir till Göteborgs allvarligaste utmaningar". Som avslutning skriver Adam:  "De fysiska och sociala avstånden i Göteborg kan bara lösas med ett målmedvetet återupplivande av den klassiska stadsplaneringsfilosofin som byggde 1800-talets och det tidiga 1900-talets Göteborg.

                               Det är så här staden skall "länkas samman".    

   Adam Cwejman har nu med sina två ledarartiklar om Västlänken på ett glasklart sätt pekat på dess svagheter. Den sista artikeln vänder sig direkt till våra politiker som måste försvara sitt fasthållande av detta vansinnesprojekt. Trafikverket har inte med detta att göra, det är enbart ett politiskt segregationsproblem.

                          Det är dags att gå från prat till handling "soffan".

   Det är snart dags att i en artikel i GP att beröra frågorna om samhällsnyttan, kapaciteten och ekonomin. Allmänheten måste upplysas om vad de får för vara för alla dessa miljarder kronor.

   Likgiltighet är lika med känslokyla, cynism och ibland grymhet. Likgiltighet är en dödssynd. Till en viss gräns kan detta tillstånd urskuldas och bortförklaras med ren dumhet och okunskap, men i dag kan inte Kartellens ställningstagande försvaras. Det är sektens rabiata tro på en idé som saknar verklighetsförankring. Att utsätta staden för denna förvandling, med sina konsekvenser, blir en medveten handling, en likgiltighet som måste rubriceras som rabiat illvilja. Det är sektledaren som med sina närmaste förtrogna medvetet offrar stadens invånare för en sjuk idé. Sekten, som med hjälp av sina legoknektar, driver Göteborgarna mot stupet, den ekonomiska katastrofen. Likgiltighet är inte straffbart, men det är ett utslag av gruppegoism, en egoism som totalt håller på att ta över stadens utveckling. Likgiltigheten måste därför bekämpas genom att ledarna tvingas motivera sina tankar. De gömmer sig i sina hålor, de är rädda, de fruktar konfrontationen med förnuftet som kommer att rasera deras lögn, det byråkratiska bländverket som inte är något annat än ett omodernt trafikförslag, totalt avsaknat av flexibilitet och kapacitet. 

   Det är skattebetalarna som är "luftslottets" ofrivilliga riskkapitalister. Allt finansieras med hjälp av upplåning och Göteborg leder i dag denna låneliga. Dessa politiker som deltager i en tävlan att bygga ett monument över sig själva känner inget ansvar. När sedan monumentet visar sig var en luftfylld sufflé är fiaskot ett faktum. Dessa politiker som sitter på sina skyddade taburetter år efter år och utvecklar inrotade gemensamma intressen, som därigenom genomsyras av en vänskapskorruption- och de väljer själva sina granskare.

   Politik är viktigt, det visar alla de lokala initiativ som möter ett mycket stort gensvar. Bara på Facebook finns ett tiotal grupper med sammanlagt över 30 000 medlemmar. Grupperna är intresserade av hur demokratin tillämpas men de blir bara insläppta vart fjärde år. Detta måste förändras tex genom folkomröstningar.

   Kartellens makt måste få en motmakt.

   Valet 2018 blir ett unikt val. Av denna anledning måste tillvägagångssättet bli unikt. Ett parti måste tillskapas endast för detta tillfälle som blir Kartellens motpol. Ett enfrågeparti inför detta val. De som anser att Västlänken bör omprövas måste få en chans att visa detta. Detta är den enda vägen som existerar då KF kommer att säga nej till en folkomröstning. Skulle detta "förnuftets" parti få mer än 50 % röster så tvingas Kartellen att inleda en saklig diskussion om framtiden. Gör man inte detta, så har man förlorat ansiktet. Ett oreparerbart svek där man struntar i demokratins principer.

   Klockan är 1100 och det är +19gr.

   God middag

   Pelle