Det är snart 30 år sedan mordet ägde rum på Sveavägen. De utredningar som gjorts har en gemensam nämnare nämligen att motivet till dådet har man bara nuddat vid. Holmér var inte intresserad av detta trots att han mycket tidigt fick vetskap och tips. Man ville ha det till en ensam galnings verk, helt enkelt för det var enklast så. Skälet till detta framgår klart och tydligt i dag.
Det fanns en djup avsky mot Olof Palme inom näringslivet och andra kretsar. Det fanns flera motiv till detta. Främst var det kanske hans sätt att debattera. Han kallade SAF för "hotet och illviljans kolportörer" Ordet "kolportör" är nedsättande och illvilja antyder något medvetet hos motståndaren som verkligen kunde ifrågasättas.
Ett annat motiv var hans utrikespolitiska uttalanden och kontakter. Hans intima kontakter med Fidel Castro och Kuba, dessutom sandinisterna i Nicaragua som USA ansåg vara ett klart hot söderifrån. Båda dessa regimer befann sig på direkt kollisionskurs med USA, men Palme spetsade till sina formuleringar och drog sig inte för att sprida illvilja. USA var även en betydelsefull marknad och symbolen för en växande kapitalism så näringslivet knorrade. Hans polemiska debattstil sved i skinnet i utrikesfrågorna och till detta skall vi lägga kampanjen mot apartheid och vårt ekonomiska bistånd till ANC i Sydafrika.
Men det värsta var nog hans ifrågasättande av de privata aktörerna i svenskt näringsliv. Det handlade om löntagarfonderna. Makten skulle förskjutas från kapitalägarna till löntagarna. Detta var en långsam socialisering med ett förödande resultat för strukturen inom näringslivet. Stormakterna var också väl medveten om Palmes dubbelspel beträffande vapenexporten via DDR så han talade med kluven tunga.
Man avskydde honom som person. Han hade med sin bakgrund i högre samhällsklasser sviket den miljö han kom ifrån, men han var intelligent och så där lagom elak. Så enligt uppgift lär det ha serverats väldigt mycket champagne på Operabaren dagen efter mordet.
Det finns alltid läckor, människor som inte förmår att hålla på hemligheter. Det har varit så även i detta fall. Det gäller bara att sortera och bedöma trovärdigheten hos personerna. Ett avhopp från en av Sveriges största dynastier hände så sent som år 2011. I Juli hittades personen död i sitt sovrum på Cadogan Place i London och det lär ha varit en överdos av narkotika enligt Yarden.
Innan Christer Petterson var aktuell som mördaren fanns det klara uppgifter på att CIA var inblandat. Men Sveriges UD gav direktiv till spaningsledningen att detta inte skulle beaktas-och så fick det bli. Vem hade starka motiv och resurser för att engagera en yrkesmördare? Den som anlitar ett proffs måste vara en organisation eller en stat som ansåg att Palmes försvinnande var en angelägenhet av vital betydelse. Blotta hans existens måste således vara ett enormt hot mot den sak man företräder. Det är här Nato kommer in i bilden med Palmes förestående resa till Moskva och Gorbatjov. Palmes engagemang i Centralamerika försvårade USA:s möjlighet att bekämpa sangvinistregimen, så kritiken var mycket stark i den amerikanska administrationen. Många sa rent ut att han var Sovjets man. Från officiell amerikansk synvinkel framstod det som Sverige hade hamnat på fel sida om järnridån. Det är nu det blir aktuellt med att anlita "Stay-behind"- rörelsen som bildades i Sverige för att förhindra kommunistiskt inflytande.
Det är lätt att köpa en yrkesmördare i Amerika med sin våldskultur. CIA har alltid ägnat sig åt diskret utrensning. CIA finns i bakgrunden, men köper in kunskap som är nödvändigt för projektet. Journalisten William Blum är här den verklige kännaren på detta område efter sin tid på USA:s UD, han vet hur det går till.
Året var 1976 och en anlitad yrkesmördare hade fått ett kontrakt på att mörda Olof Palme, det hela skulle verkställas i Madrid. Men av någon anledning misslyckades han, det blev inte ens ett mordförsök. Så det skulle dröja tio år innan Palme föll för en kula. Vapnet var ett sådant som bara proffs använder och skottet satt precis där det skulle ta. Stora kroppspulsådern slets av och Palme dog nästan omedelbart. Stay-behind-rörelsen var sannolikt med, dessa män med walkie-talkies som observerades i grannskapet. Mördaren försvann spårlöst.
Utreder man denna inhemska Stay-behind-rörelse så får man nog reda på vem mördaren var, Den som skulle mörda Palme år 1976 vet vi namnet på, men han kanske inte fick jobbet år 1986. Det kanske finns någon som fortfarande lever i denna rörelse som inte får avslöjas. Socialdemokraterna har lagt in sitt absoluta veto till en utredning, så det blir nog att sätta punkt här och förpassa utredningen till arkivet.
Ett av problemen med detta mord var att Olof Palme hade så många resursstarka fiender.
Case closed.
Källa: Journalisterna Gunnar Wall och William Blum
Klockan är 1600 och det är +6gr.
Ha en trevlig kväll
Pelle
2 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS