Om

Ingen info ännu.

Presentation

Visar inlägg från juni 2015

Tillbaka till bloggens startsida

Imperialismen-slutsatser

   Det är inte möjligt att ge ett entydigt svar på frågan om imperialismen gav de fördelar man hade förväntat sig. Skillnaderna från land och till tid är för stora. Nu för tiden betraktar många asiater och afrikaner den europeiska kolonialismen som ett brott som kräver ursäkter och gottgörelse. Andra pekar på att kolonialismen också haft fördelar och en del gynnsamma effekter, eftersom den medförde vissa förändringar och lade grunden för en ekonomi. Åsikterna skiljer sig från tid till tid, och naturligtvis vem man pratar med.

   

                                    

   Man kan betrakta mellankrigstiden som den europeiska imperialismens guldålder. Fast man kan också se denna tid som början till slutet för Europas världsherravälde. Världens finansiella och ekonomiska centrum försköts till Amerika. Man tappade tron på den europeiska civilisationens överlägsenhet och den ekonomiska krisen förstärkte pessimismen om demokratiernas framtid. De nationalistiska krafterna i de asiatiska kolonierna växte, likaså islam i arabländerna. I vilket fall var den koloniala tiden över för gott.

   De ekonomiska följderna av förlusten av kolonierna var inte så svåra och välfärden ökade snabbare än någonsin. Kolonialismen betraktades mer och mer som något från ett avlägset förflutet. Utvecklingen av företagen i dagens Asien avgjordes mer av inre faktorer än av inverkan från ett kolonialt förflutet.

   Ekonomiskt var den koloniala världen av marginell betydelse som avsättningsområde för de västerländska ekonomierna. Den industriella revolutionen i England var däremot helt förödande för den indiska textilindustrin. Mot detta står att kolonialismen även har  initierat eller påskyndat en moderniseringsprocess som utgjorde basen för en ny ekonomisk struktur. Infrastrukturprojekt som vägar, järnvägar, hamnar mm. Men man måste komma ihåg att allt detta finansierades av kolonierna själva. 

   Vad gav kolonialismen européerna? Den grymma exploateringen av Kongo  generade stora summor pengar till Leopold II, som spenderade huvuddelen av miljonerna på att försköna sitt land. Nederländerna framhålls ofta som en framgångsrik kolonial exploatering. Statsskulden kunde amorteras, inkomstskatterna behövde inte höjas och offentliga byggnader kunde finansieras. För Tyskland var den ekonomiska betydelsen av kolonierna helt försumbar, inte heller Italien tjänade något på sina besittningar. Det var de två stora kolonialmakterna England och Frankrike som var annorlunda. Boken "Mammon and pursuit of Empire" försökte ge svar på frågan, "Did the Empire pay"? Svaret blev nej. Men det finns många meningar om den saken. Men det var i många avseenden en förnedrandets tid för kolonialfolken. TV-serien "Indian Summers" skildrar detta på ett ingående sätt.

   Beträffande Frankrike blev det en brytning mellan kapitalism och kolonialism. Slutet för det franska kolonialriket kom år 1960 och blev en välsignelse för den franska kapitalismen.

   Skall Västeuropa stå i skuld för sitt agerande under kolonialtiden? Detta är naturligtvis en brännande fråga och det är därför som jag gjort en research i ämnet. Vi kan slå fast att de nordiska länderna står helt utanför detta, även Tyskland och Italien får nog räknas dit.

   Därmed avslutar jag Europa och imperialism.


   Källa: Historiska Media


   Klockan är 0610 och det är +14gr. Sommaren kommer på ett besök.

   God morgon

   Pelle

Det brittiska imperiet.

   Det brittiska imperiet var unikt. När det var som störst omfattade det ungefär en fjärdedel av jordens yta och befolkning. Av denna anledning var det ojämförbart med något annat rike i världen

   

                        

   Relationerna mellan européer och icke-européer präglades av rasism som fick sitt stöd i socialdarwinismen. Historien visade att rasblandning var en fara. Socialdarwinismen hade ett mycket stort inflytande på den imperialistiska erans politiker. "All is race, there is no other truth", sa Disraeli. Lord Salisbury höll år 1898 sitt berömda  "dying nations" tal mellan raser och folk. Herbert Spencer var socialimperialismens största propagandist, " When civilized nations come into contact with barbarians, the struggle is short". Ernest Renan menade att erövringar mellan lika raser måste fördömas, men att högre rasers underkastande av lägre raser var något önskvärt. Utgångspunkten för de koloniala relationerna var européernas överlägsenhet. Det som i grunden rättfärdigade herraväldet över kolonialfolken. Övertygelsen om den tekniska, ekonomiska och militära överlägsenheten cementerades fast redan på alla de fina skolorna, de uppfostrades att styra världen.

   Den socialdarwinistiska världsbilden gav upphov till en besatthet av faror. Imperialismen färgades av rädsla och hot. Den finansiella faran, den socialistiska faran och tex den "gula faran".

   Den "gula faran" föll i god jord. År 1896 pekade den inflytelserike tänkaren baron d´Estvarnellis att Europa skulle översvämmas av japanska produkter.

    

                                  

   År 1902 kom J.A.Hobson med boken, "Imperialism, A study", som var inspirerad av Boerkriget. Hobson hävdade att imperialismen hade uppstått i finanskretsarna i London. Han formulerade en definition av imperialismen. Anledningen till att kapitalisterna befrämjade den imperialistiska expansionspolitiken var enkel. Överskottskapitalet kunde inte längre investeras på ett lönsamt sätt  i England självt.

    

                                        

   Detta hade en dragningskraft på den internationella rörelsens marxistiska teoretiker, vilket så småningom utvecklades till en marxistisk teori. Lenin producerade år 1916 en skrift,"Imperialismen, kapitalismens sista etapp". Imperialismen var enligt Lenin en nödvändig utveckling, en oundviklig fas i ett kapitalistiskt samhälle. Hobson förnekade denna tolkning.

   Det fanns en viss konsensus rörande den ekonomiska bakgrunden till imperialismen. Den förklarades utifrån  de utvecklade europeiska ländernas behov av avsättningsmarknader och råvarutillförsel, ett behov som uppstått till följd av industrialiseringen.

   Efter andra världskriget återupptogs debatten om den moderna imperialismen som började år 1953 i England. Två historiker från Cambridge hävdade i den berömda artikeln " The imperialismen of free trade" att den brittiska imperialismen endast skilde sig från föregående "antiimperialistiska" perioden av frihandel vad gäller metoden, inte vad som gällde målsättningen. Under den viktorianska eran kunde man bedriva sin imperialism utan att behöva befästa politisk makt.

   Imperialismen var en allmän europeisk företeelse , men i praktiken skilde den sig ändå från land till land.


   Källa: Historiska Media.


   Klockan är 1730 och det är +20gr.

   God kväll

   Pelle

  

Europa och kolonialismen

   Det koloniala införlivandet av stora delar av Asien och nästan hela Afrika genomfördes med våld. Den västerländska expansionen skulle varit otänkbar utan de stora skillnaderna i teknisk utveckling och militär kraft. Men den skulle också varit omöjlig utan de kolonialiserade folkens medverkan. Alla spelade sina roller i detta system. Att dra en skarp gräns mellan underkastelse och motstånd blir besvärligt. Kolonialmakten strävade efter en period av pacificering och militärt styre att övergå till civilt styre. Man hade en långsiktig plan och därmed ville man väcka så lite bråk som möjligt.

  

                         

   Kännetecknande för dessa kolonialkrig var att erövraren kommit för att stanna. Man ville etablera en varaktig fred. Det gällde att pacificera befolkningen. Det som motiverade detta tänkande, och som rättfärdigade herraväldet, var att man var övertygad om sin egen tekniska, ekonomiska och militära överlägsenhet.

   Regelrätta fältslag slutade alltid med en europeisk seger. Gerillakrigföring var svårare att bekämpa. Motståndet var för det mesta inte en regering utan befolkningen, så den koloniala erövringen fick karaktären av folkkrig. De koloniala trupperna befann sig i en okänd terräng så man måste lita på den inhemska informationen. Därtill tillkom dessa tropiska sjukdomar där malarian skördade mest offer. Av de brittiska kolonialsoldaterna som dog under första hälften av 1800-talet stupade endast 6 procent på slagfältet. Resten dog i olika sjukdomar.

    

                

   Europas expansion var inte unik i världshistorien. Vi hade assyrierna, romarna och den arabiska expansionen. Kalifatets fall i Grenada markerade slutet på erövringen år 1492. Det dröjde således innan araberna hade fördrivits från Iberiska halvön. Sedan fick vi den osmanska, den turkiska expansionen som kulminerade med erövringen av Konstantinopel 1453.

   Den kinesiska expansionen som inte kan jämföras med den europeiska. Den religionsiver och det habegär var unikt för européerna. De ville ha guld, silver, lyxprodukter och kryddor. Kineserna behövde inte detta.

   Läget i Europa var instabilt. Europa utvecklades till en mängd självständiga stater som var rivaler om makten, vilket ledde till en rad av krig. Varje land var oberoende och kom att spela sin roll i expansionsprocessen. Den nya världens skatter, guld och silver, som spanjorerna fraktade till Europa väckte avundsjuka hos grannländerna.

    

                               

   Den senare hälften av 1700-talet genomgick England sin industriella revolution, ångmaskinen, spinnmaskinen, vävmaskinen. Den industriella överlägsenheten, tillsammans med den stora handels- och örlogsflottan låg till grund för det brittiska världsherraväldet som kom att känneteckna större delen av 1700-talet och i stort sett hela 1800-talet. Efter slaget vid Trafalgar härskade den brittiska flottan oinskränkt över världshaven.

    

                         

   Följden av den industriella revolutionen var en enorm produktivitetsökning. År 1830 producerade en engelsk arbetare 350 till 400 gånger så mycket garn som en indisk hantverkare med sin spinnrock. Följderna för den indiska produktionen var ödesdigra.

   Kampen om kolonierna påverkar faktiskt fortfarande världspolitiken och om vi inte förstår kolonialismen kan vi inte heller förstå varför världen ser ut som den gör i dag.

    

                      

   Brittiska Indien skulle under loppet av 1800-talet växa och bli den största och viktigaste av all europeiska kolonier och besittningar, "The jewel in the Crown of the British Empire".

   Hur kunde man motivera herraväldet?

   Det blir säkert något mer skrivet om detta imperium.


   Källa: Historiska Media


   Klockan är 1015 och vädret är dåligt.

   God morgon

   Pelle

Putins Ryssland

   Putins anhängare ser honom som en stark ledare. Han har återställt Ryssland efter 1990-talets förnedringar och det är ingen tvekan om att de flesta ryssar har fått det betydligt bättre under hans tid. Han har lyckats med den snabbaste välståndsökningen på över hundra år. Efter ett besök i St. Petersburg och stadens butiker ser man ingen skillnad på utbudet där med det vi har i Göteborg.

   I dag betalar alla i Ryssland en skatt på 13 procent, systemet har förenklats och företagens vinstskatt har sänkts. Kontrollen av olje-och gasexporten har fyllt statens kassa så den enorma statsskulden från 1990-talet har försvunnit. Dessa pengar från oljan och gasen samlas i reservfonder precis som i Norge. Den Norska fonden är emellertid betydligt större.

  

                                   

   Putin har fullständigt struntat i demokratin och yttrandefriheten, som han en gång lovade att försvara. Men det stora flertalet ryssar bryr sig inte, så länge det finns mat på bordet och hyllorna i butikerna är välfyllda. Världen står öppen, och resor till utlandet är i dag vardagsmat för den ryska ungdomen. Själva ordet "demokrati "betyder inte längre så mycket.

   Det är den växande välmående medelklassen i Moskva som är missnöjd, som har blickarna riktade västerut. De har tröttnat på att det inte finns någon opposition i det ryska parlamentet. De har tröttnat på Putins justerande av grundlagen i eget syfte. Så ett kvarts sekel med Putin är tillräckligt.

   Kameleonten Putin bekände färg. Den utbildade, internationellt sinnade medelklassen i Moskva var förlorad,så Putin vände Moskva ryggen. Han vände den tysta majoriteten mot "gaphalsarna" i Moskva. Processen mot Pussy Riot blev startskottet. Den före detta kommunisten och, KGB-agenten intog rollen som konservativ filosof. Detta blev mycket uppmärksammat i västliga medier och Putin demoniserades mer och mer. Den nye tsaren strävade också sannolikt efter världsherravälde, rysskräcken väcktes till liv och det blev dags att se över försvaret för han kanske fick någon idé om att norpa Gotland.

  

                       

                                    Pussy Riot i kyrkan

   Det gamla Sovjetunionen var ett slutet , totalitärt samhälle som var hermetiskt isolerat från omvärlden. Kontakter med utlänningar var farligt och alla massmedier var censurerade. Sovjetunionen var en ineffektiv, toppstyrd stat, en kommandoekonomi, där privata företag var förbjudna. Butikshyllorna stod tomma och valutahandlare kunde straffas med döden. Ryssarna har inte glömt detta samhälle och vill inte på något vis ha detta tillbaka.

   Trots statens dominerande roll i näringslivet, och den rådande korruptionen, är Ryssland i dag en fungerande marknadsekonomi. Det politiska trycket är selektivt och drabbar inte den stora majoriteten.

   Efter den ryska inmarschen på Krim har stödet för Putin ökat till ca 80 procent, den högsta siffra på flera år. Den ekonomiska följden skyller han på den fientliga västliga omgivningen. Ingen oppositionspolitiker kan hota hans dominerande ställning och det finns heller inget trovärdigt alternativ till Putin, för det har han själv sett till.

   Precis som i Sverige bryr sig de flesta i Ryssland inte så mycket om politiken, så länge samhället fungerar hyfsat och livet blir bättre, eller i alla fall inte sämre. Det är tack vare den tysta majoriteten som Putin sitter kvar.

   Man kan dra en del paralleller med staden Göteborg som saknar en opposition värd namnet. Vill man ha igenom ett projekt så bildar man bara en kartell så var det problemet löst. Därefter kan man föra en debatt i politiska frågor där skillnaderna mellan partierna är av mindre betydelse.

   Jag har tidigare skrivit en del bloggar om Putin, denne hårdhudade despot, pojken som aldrig gav upp i ett slagsmål. Putin har i dag en roll på världens arena och han behöver därför uppmärksammas.


   Källa: Kalle Kniivilä


   Klockan är 0930 och det är +14gr. mulet och duggregn.

   God morgon

   Pelle

Västlänken-den ödesdigra punkten

  Man kan bygga järnvägstunnlar under Engelska Kanalen och mellan Danmark och Tyskland, men att bygga en tunnel, under en stad som tillkom på 1600-talet är en helt annan sak. Tunneln med sina nödvändiga horisontal-och vertikalradier leder obönhörligen till en konfrontation med stadens struktur, man kan inte forma en tunnel hur som helst. Västlänkens krock med Götaleden är i dag ett odiskutabelt faktum vilket man sedan lång tid tillbaka varit medveten om. Sakfrågan har tonats ner och marginaliserats. När sedan ritningarna ligger där på bordet så framstår problemet glasklart för oss medborgare, Götaleden måste stängas av under den tid som förstärkningsarbeten pågår och om detta råder inga tvivel. Västlänkens otymplighet framstår mer och mer som ett bevis på att den aldrig skall byggas. Enligt uppgift kommer Götaleden att stängas av två gånger med svåra följder för trafiken och hur den skall ledas vet vi icke.



                

   Detta är kedjans svaga länk. Detta kirurgiska ingrepp som krävs på denna punkt är en tidskrävande och dyr åtgärd och dess följder för staden under byggtiden har inte utretts, vi kan bara ana oss till dess konsekvenser. Vi har att se fram emot en trafikinfarkt, där arbetet med Husargatan var en mild vindpust jämfört med vad en avstängning av Götaleden innebär. Ca 50 000 bilar passerar i dag genom denna tunnel och var skall dessa ta vägen?

  

               

   Västlänken är ett påtagligt bevis på dåligt omdöme från de ansvarigas sida. Man skulle genast trampat på bromsen med motiveringen att tyvärr berget är inte så stort att tunneln får plats. Men man fortsätter med en dåres envetenhet som inget har hänt. Medborgarna har i denna stund öppnat en dörr till ett mörkt rum och en unken vind strömmar emot oss, en lukt av lögn och svek.

   Man måste ställa sig frågan varför denna rabiata envishet, vad är det man måste bevisa? Är det bara så att man av ren prestige inte kan ändra sig? Man försätter istället staden i ett tillstånd, som tekniskt och ekonomiskt får oanade konsekvenser,


   Klockan är 0615 och det är +11gr.

   God morgon

   Pelle

.

Äldre inlägg