Arbetsmetodiken är enkel, den förlorar som är minst omtyckt. Det gäller att göra sig själv så bra som möjligt och motståndaren så dålig som möjligt. Organisationer i USA har specialiserat sig på dessa uppgifter- och i krig, kärlek och politik är allt tillåtet. Det läggs ner ofantliga summor på att gräva fram historier som kan användas i detta spel. Men denna metodik har genomgått en förändring. När alla kandidaterna, strategerna, opinionsbildarna och media befinner sig online händer det saker, för ett påhopp sprider sig blixtsnabbt och växer oerhört snabbt. Genom en sammankoppling av de olika mediegrupperna på nätet så minskar betydelsen av de politiska journalisternas analyser och rangordningar. När alla lämnar digitala spår efter sig så blir det enkelt att bilda sig en uppfattning. Här ligger den stora förändringen som våra politiker i Göteborg inte har begripit. Att gå ut i media och säga: "Jag skiter i vad ni tycker" är det samma som att ställa sin plats till förfogande.

Tidigare satsade man i USA på tuffa organisationer med falska adresser och en hårding till advokat som målvakt. Detta gäller inte längre, nu startas det en ny organisation i veckan. Skandalerna målgruppsanpassas för att ge maximal effekt. En organisation för hundägare som skall hata Mit Romney, en organisation för kvinnor i könskriget mm. Dessa organisationer är naturligtvis toppstyrda och finansierade av parterna med den enda uppgiften att misskreditera motståndaren. Genom att studera de som skänker pengar till presidentkandidaterna framträder ett mönster.
Vad skapar en skandal? Nu börjar det bli intressant. I USA och England är man fullständigt besatta av sex, i Sverige gäller det pengar och anseende. Det går alltid att leta fram någon älskarinna, betala henne bra, för att tala ut om något speciellt om personen ifråga. "Om ni bara visste han........."
Den ekonomiska tröskeln är betydligt högre i USA än i Sverige. Dessa reseräkningar som växte något alldeles enormt ("den lilla svarta") skulle inte sätta några spår i USA eller i England där är de betydligt mer härdade. Det skall vara saftigare skandaler som tex Clinton/Lewinsky-affären, när hon sög av honom i Ovala rummet, då vaknade man till liv.
Vi röstar inte längre bara på åsikter, vi röstar på personer. Den som har karaktär och vågar stå upp för sin åsikt, som går sin egen väg och lämnar byråkratins dammiga korridorer. En person som ger trygghet och som vinner duellen mellan det goda och det onda. Vi vill veta mer om dessa våra politiker. Det finns således stor anledning att ta sig tid för research, att gräva djupare för att få en bild av den politiske aktören.
Den politiska utvecklingen går snabbt, spårvagnsskandalen är redan glömd, men nya frågor dyker hela tiden upp. Snabbt blir dessa genomlysta på webben och domen är klar före lunch. Vi måste nämligen ha en människa vi kan lita på, om inte så förpassar vi personen med ett klick till skräpkorgen.
Hur skall finansieringen gå till? I USA finns det regler hur mycket politiker får ta emot, men lagstiftningen är luddig och är full av kryphål som innebär att företag kan skänka mycket stora belopp. Bush lyckades samla ihop mycket stora belopp på sin tid. Det gäller att ha råd till att hyra in duktigt folk. Det gäller att ha förmågan att samla in pengar, Bill Clinton hade den förmågan.
Pengar från fackföreningar spelar fortfarande en stor roll för socialdemokraternas valfinansiering. Men pengar är inte allt. Anna Kindberg var den politiska kandidat som hade den mest påkostade kampanjen, men detta räckte ändå inte så långt. Den svenska politiken är fixerad på pengarna, men lägger "karaktärsfrågorna" åt sidan.
Dessa ovanstående rader tillkom med anledning av att röster höjs på Facebook att personpåhopp och andra otrevligheter inte får förekomma. "Skitkärring" och "skitgubbe" är således absolut tabu. Jag tror inte att någon strateg från det stora landet i väster skulle bry sig om detta. Däremot är sakfrågorna väsentliga, men det hela är ändå egalt då ingen makthavare bryr sig. Själv anser jag, att ger man sig in i det politiska kriget får man vara beredd att tåla en hel del. För ego är det en fråga om stil, motståndaren får gärna sablas ner med drypande ironi. Chaplins diktatorn framstår alltid som ett föredöme, tänk när han bollar med jordgloben. Sverige förbjöd denna film att visas för att inte stöta sig med tredje riket och skränfocken Hitler.
Det politiska slagfältet har förflyttats, inget är sig likt. I dag skrattar hela världen åt Göteborg och deras kameler, ett löjets skimmer sänker sig över makthavarna. Den digitala revolutionen har förändrat utvecklingen och kommer att påverka valet 2018. Vi kommer att få omedelbara utmärkta politiska analyser av läget, vi har dem redan i dag. Strategerna måste inrikta sig på den nya verkligheten och frågan inställer sig hur bemöter media detta? Det har skett en förändring på GP:s ledarredaktion, men är detta tillräckligt? Den digitala revolutionen har kommit för att stanna och inget kommer att vara sig likt efter Västlänkens begravning.
Klockan är 0710 och det är +9gr.och det regnar
God morgon
Pelle
2 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS