Blogg

   De flesta europeiska muslimer vill ha sharialagar och att de skall ha företräde framför de sekulära lagar som gäller i deras europeiska värdländer. Detta framgår av en seriös utredning där även Sverige ingår.

   Följande frågor ställdes:

   !. "Anser du att sharia är viktigare för dig än lagarna i det land du bor. (66 procent svarade ja på denna fråga)

   2. "Menar du att det bara finns en legitim tolkning av Koranen som bör gälla för alla muslimer?" ( Här svarade hela 75 procent ja)

   3. "Menar du att muslimer bör återgå till de islamiska rötterna" (60 procent ansåg detta.

   De fundamentalistiska attityderna var lika vanliga bland yngre muslimer som bland äldre. Denna studie har genomförts år 2008 men publicerats först för en tid sedan.

   Det fanns andra frågor i utredningen.

   Den muslimska fientligheten gentemot grupper visar att 60 procent av muslimerna vägrar att ha homosexuella vänner. 63 procent kan inte lita på judar. Dessutom anser 66 procent att Västvärlden försöker förgöra islam.

   Det man ofta hör är att islamisk religiös fundamentalism är ett marginellt problem i Västeuropa och att den inte skiljer sig från graden av fundamentalism hos den kristna majoriteten. Dessa påståenden är klart felaktiga då det är ca 25 procent inom de kristna som kan betecknas som fundamentalister.

   Den tyska tidningen "Die Welt" skriver, "att resultaten kastar allvarliga tvivel om den otyglade optimism hos de europeiska mångkulturalisterna, de som hävdar att muslimska medborgare på sikt kommer att låta sig omfattas av det liberala, demokratiska tänkesättet i Västvärlden".

   De islamiska organisationerna som OIC pressar västerländska politiker att gradvis kriminalisera all kritik av islam. De tyska myndigheterna börjar också vackla genom att ta till sig den muslimska definitionen av "islamofobi" i den offentliga debatten. Detta skapar en osäkerhet om "vem som får säga vad om islam". Vi upplever i väst en ökad tillämpning av sharialagar i frågor som rör islam och redan i dag kan tyskarna se hur tveksamheten fungerar när det gäller islam eller frågor som rör muslimer.

   Vi ser hur den europeiska rättstraditionen sakta men säkert håller på att  urholkas, vilket borde oroa våra svenska politiker. Kanske de redan insett denna svåra demokratiska kamp som väntas. Har man tagit del av brittisk press så råder det inga tvivel om den saken.

   Det finns ingen politisk vinst i Sverige att ta upp denna fråga, och gör man det hamnar man i samma fack som det politiska partiet SD som man utsett till syndabock, för enligt politikens villkor måste man kunna lämpa över allt elände på någon annan, för att själva kunna framstå i ett bättre ljus. Demokratin blir vårt öde, då det bara är en tidsfråga innan muslimerna i Sverige blir så starka att de börjar ställa krav. Varför skulle vi klara denna fråga bättre än tex Storbritannien? Detta land har i dag i realiteten en delad juridisk process, särskilt beträffande familje- och kvinnofrågor. Man kan också urskilja särskilda områden i London där polisen tittar åt ett annat håll, nämligen de områden som bebos av muslimer.

   Det är helt logiskt att många i Sverige känner en djup oro inför framtiden, det gäller framför allt kvinnorna som har att se fram mot en mörk tid, om vi får en sharialagstiftning. Vi kunde se hur Muslimska Brödraskapets politik i Egypten på mycket kort tid terroriserade kvinnorna, så att de till slut tvingades att stanna hemma. De brott som begicks mot kvinnorna helt enkelt nonchalerades, de fick skylla sig själva. Koranen och islam är en 1400-årig religion som inte har förändrats ett dyft. När denna "stenåldersreligion" möter vår tid blir det ofrånkomligt en konfrontation. Det multikulturella samhället är inget annat än en myt, skapad av naiva vilsna hjärnor som ser sig själva som fördomsfria goda människor, alla som tänker annorlunda måste därför vara rasister. Det är i dag en omöjlighet att föra en seriös debatt då denna fråga på ett ögonblick spårar ur. Man måste istället på ett sakligt sätt lägga fram statistik på verkliga förhållanden och därmed riskera att bli kallad för islamofob eller rasist. Ett litet fåtal journalister vågar ta detta steg men med en omedelbar effekt, de marginaliseras av "kultureliten" i Sverige, de som har tolkningsrätten beträffande frågor som rör islam.

   Klockan är 1520 och det är +25gr

   God middag

   Pelle

   Att USA vann det kalla kriget i Afghanistan över Sovjet är ingen nyhet. Genom att förse invånarna med pansarbrytande vapen kunde de ryska helikopterna skjutas ned vilket till slut tvingade erövrarna på reträtt. Det kalla kriget hade blivit riktigt hett, men som alltid krigar USA genom ombud. Det vansinniga i hela historien är att i dag krigar USA mot sina tidigare bundsförvanter, men det var roligt att kunna ge kommunisterna en spark i rumpan, vilket även resulterade i en fjäder i hatten för kapitalismen.

   Oheliga allianser är intimt förknippade med USA:s utrikespolitik. Vagnslaster med vapen har skeppats till al-Qaida i all hemlighet. Träningsläger har upprättats  under ledning av CIA med målet att destabilisera förhållandena i något land. USA:s inblandning i Syrien är väl känt i avsikt att få bort den envise Assad. USA:s strategi är nämligen att blåsa under de oroshärdar som finns och under täckmantel av att sprida demokrati motiverar man sitt agerande. "Den arabiska våren" har nu nått Syrien förkunnar speakern i CNN. Denna strategi etablerades i det hårda gänget kring Bush som såg sig själv som en modern korsfarare. I detta gäng trivdes Carl Bildt. Han betraktades som en nyttig idiot av en del av höjdarna i Washington vilket avslöjades i samband med WikiLeaks, ett riktigt pinsamt avslöjande.

   CIA:s agerande i Syrien höll på att sluta i en katastrof. När kriget gick i stå av olika orsaker så måste något drastiskt hända. Obama hade målat in sig i ett hörn när han talade om den röda linjen och kemiska vapen. Skulle denna röda linje överskridas så var han beredd att agera. Saudiarabiska agenter och CIA såg till att några granater skickades iväg med saringas och världen blev chockad. USA:s utrikesminister skylde på Assad och sa att han hade glasklara bevis. Nu skulle väl Obama ändå ingripa, men det blev inte så. Det blev inget anfall, utan Sovjet och Assad tog initiativet och Iran flyttade fram sina diplomatiska positioner. CIA hade gjort en dundertabbe, man hade avslöjat händelsen innan den i verkligheten hade inträffat. KGB hade enkelt kunnat avlyssna radiotrafiken som också spelats in. Detta var en underbar diplomatisk vinst som utnyttjades maximalt av Putin. Sovjet fick ett starkt diplomatiskt övertag som utnyttjades på bästa sätt. Ett anfall av Obama var nu helt omöjligt. Denna händelse beskrevs ingående i Pravda, men inte i den västliga pressen av naturliga skäl, det hela var helt enkelt för pinsamt.

   I denna galna värld är det bara ett litet fåtal som sitter inne med sanningen. Information och desinformation blandas och nyheter släpps i det ögonblick verkan bedöms som maximal för det egna syftet. Är det som skrivs ovan sant? Det är helt klart en logisk slutsats, men har den konstruerats? 

   USA är ett underligt land. Man tillåter att en film som "Wilson´s War" släpps som visar att Amerikas kultur i dag består av, dollar, vapen, mutor, sex, drugs, hyckleri och en total avsaknad av moral. Men alla så älskar de Jesus och hatar kommunister.

   Det är inte så underligt att en "stenåldersreligion" som Islam kan se detta land som den store djävulen och därmed blir allt tillåtet i kampen för den "sanna "läran.

   Det ser inte bra ut i vår värld, men har det någonsin gjort det, jag tvivlar. Livet måste levas och vi avgör själva vilken roll vi skall spela. Många blir lyckliga av att bojkotta israeliska apelsiner, en del åker till Syrien för att kriga men de flesta struntar fullständigt i vad som händer. I denna stund väntar vårt grannland Norge på en terrorattack och oron sprider sig, vilket kanske bara är avsikten.

   Kan rekommendera filmen "Wilsons War" med Tom Hanks och Julia Roberts i huvudrollerna.

   Klockan är 1510 och det är +30gr.Åskan mullrar på avstånd

   God kväll

   Pelle

   Det löper en odemokratisk röd tråd genom Göteborgs planering, samma mönster upprepar sig genom tiden. En liten utvald grupp slår fast det slutliga målet, kanske är det bara en enda man som dikterar villkoren och "generalerna" vet vad som gäller. Beträffande totalsaneringen i staden så blev det ett spel med byggklotsar som kan placeras på olika sätt och med olika höjd. Desto högre höjd, ju högre markvärde. Mönstret från ytterstadsområdena överflyttades till innerstadsområdena och därmed var friheten  total, man hade ingenting att ta hänsyn till. Man tar principiella beslut i KS och kommunfullmäktige för att våra valda politiska ombud skall trycka på rätt knapp och därmed sanktionera tillvägagångssättet och därmed har demokratin fått sitt. Återstoden av planeringen blir en transportsträcka som skall skötas snyggt, prydligt, och helt enligt demokratins spelregler.

                                  Det gamla Landala.

   Men åska hörs på avstånd. Nyheten att området skall upphöra att existera har börjat sprida sig -och det mullrar dovt. Människorna grips av oro, kan det verkligen vara sant att våra hus skall jämnas med marken, varför har ingen talat med oss? Invånarna sluter sig samman och den som är bäst på att läsa och skriva får ansvaret för att ta reda på vad som händer.

   Det som händer är att de ansvariga håller på med en detaljerad plan och därmed finns inget utrymme för avvikelser från slutmålet. När sedan en burdus fastighetsskötare säger till en frågvis hyresgäst:" Allt skall bort, det är lika bra att söka ny bostad omedelbart,för annars hamnar du i Gårdsten" Människor inser att hotet är verklighet, deras miljö skall raderas ut. Frågor dyker upp, kan man inte bygga om husen? Vad skall vi ta vägen som tillbringat hela vårt liv i denna miljö med en underbar samhörighetskänsla? Men slutmålet ligger obönhörligen fast,och de skall få en högre standard, men som är kemiskt ren från historisk anknytning och känsla. Det blir med andra ord ett sterilt helvete. De människor som fick flytta till Gårdsten klarade inte av miljön, de förtvinade.

                                            Det nya Landala.

   Stadsbyggnadskontoret arbetar nu på att bevisa att totalsaneringen var det ända rätta. Åskan mullrar och ovädret är över oss. Tabeller, siffror och statistik över lägsta godtagbara standard görs upp och allt pekar på rivning. Man levererar snitsiga perspektiv på den nya bebyggelsen, glada människor som flanerar sorglöst i en grön miljö med barn som leker i en bilfri miljö, allt andas skönhet och frid. Oroliga politiker vill kunna svara inför sina väljare, har vi verkligen gjort rätt?

   Det blir planförfattarens uppgift att i sak försvara det slutliga målet. Alla invändningar besvaras på ett korrekt formellt sätt. Man åberopar tidigare tagna beslut, helt enligt demokratins regler, lagrum som ligger fast och slutligen ekonomin som obönhörligt leder till att bebyggelsen måsta rivas, ombyggnad är bara en orealistisk tanke. Den enskilde medborgaren har inte en chans att påverka målets genomförande, vilket hela tiden var avsikten.

   Åskan dundrar och blixten slår ner i form av en skrivelse, en kallelse till kontorsledningen, det gällde en diskussion om Göteborgs framtid och visioner. Man anade att något var på gång, signalerna var många och tydliga, det var de yngre arkitekterna som rasade och de hade stöd av sina ledare. Salen var till brädden fylld av intresserade människor, luften kändes tung och det skulle bli en förfärlig urladdning. Mötet inleddes med  att vår "general" fick frågan, " Vad har du som direktör för stadsbyggnadskontoret för visioner om Göteborgs framtid" Vår "general" hade inga visioner, han svarade: "vi följer kommunfullmäktiges beslut, det är vårt arbete, beslutet som tagits enhälligt av samtliga politiska partier". Korrekt svar men fullständigt fel i denna församling.

   Kvällen blev en förfärlig tillställning. Hade vår direktör haft några idéer och visioner så hade han inte fått utreda dessa, det hade varit ren obstruktion mot slutmålet. Det hela var ett diktatoriskt beslut som skulle verkställas.

   Västlänken har i princip tillkommit på samma sätt, alla signaler tyder på detta. Generalerna vet vad som förväntas av dem och handläggarna gör pliktskyldigast sina jobb. Denna gång inträffade att slutmålet Västlänken var ett icke genomtänkt mål, ett riktigt uselt trafikförslag som inte har fått något stöd med undantag av de som är direkt inblandade, partsinlagor från Trafikverket tex.

   Men denna gång har vi bättre förutsättningar än på 70-talet,för vi har möjlighet att sätta stopp. Det diktatoriska beslutet kan sopas bort, människorna kan säga nej, för vi är tuffare år 2014.

   När Hitler hade bestämt sig för operation "Barbarossa" var det ingen av generalerna som vågade påverka handläggningen av invasionen för ledaren var för stark.

   Det fanns ingen på 70-talet av Göteborgs "generaler" som vågade ifrågasätta slutmålet. Det finns ingen hittills som vågar ifrågasätta Västlänken, detta vansinnesförslag som rullar på mot avgrunden. Våra S-märkta ledare i Göteborg är starka och låter sig inte påverkas.

   Klockan är 1700 och det är +29gr. (sitter i källaren och skriver)

   God kväll

   Pelle

   Kommunalrådet drämde näven i sammanträdesbordet så kaffekopparna hoppade och förkunnade med hög röst. "Jag har i hela min ungdom suttit på ett sådant där jävla utedass, det är inte människovärdigt, riv skiten, alltihop, det finns inget som är värt att sparas för eftervärlden". Det var i detta ögonblick, en måndagsmorgon år 1965 som stadsdelarna Landala och Annedals öden slutligen beseglades. Att tex bevara kvarteret Ananasen i Annedal och bygga upp den nya bebyggelse med detta kvarter som utgångspunkt blev en omöjlighet. Låsningen var total, kommunalrådet förstod inte språket, vi talade bredvid varandra.

   Göteborg har sedan många år tillbaka styrts av kraftfulla kommunalråd(S) där språket varit mer kraftfullt än nyansrikt. I ärlighetens namn har detta varit på både gott och ont. När kunskapen möter denna makt uppstår ett problem, ett språkligt pedagogiskt problem som inte alltid är så lätt. Det gäller att göra resonemanget begripligt så även ett kommunalråd förstår. Allt är inte svart eller vitt, man måste kunna ta ett steg tillbaka och inte ta till akademiska övertoner för då kan det verkligen gå åt helvete.

   Saneringen av Göteborg på denna tid sköttes i praktiken av stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och fastighetsaktiebolaget Göta Lejon. Tre personer (trojkan) hade ansvaret där stadsbyggnadskontoret svarade för det arkitektoniska uttrycket. Ansvarig arkitekt på SBK blev efter ovanstående möte djupt kränkt och vägrade ta upp förnyade diskussioner om alternativa saneringsformer. Man kan således oftast peka på en speciell punkt som blir avgörande för ett historiskt skeende.

   Kungstorgsgaraget är ett exempel på en olycklig låsning där politisk prestige innebar att hela projektet kvaddades. Som ansvarig planförfattare kommer jag ihåg varje detalj i detta ärende och har skrivit en separat blogg i ärendet. Hade man tagit ett steg tillbaka så hade med stor säkerhet projektet kunnat landats. Det var faktiskt delvist ett miljöprojekt från början. Det behövdes en ockupation av torget, där den sociala olydnaden blev det slutliga vapnet som innebar dödsstöten för projektet, år av arbete från min sida var bortkastat.

   Då jag slutade som stadsplanerare år 1997 för city och övriga centrala staden så har jag bara kunnat följa turerna med Västlänken på distans. Det jag nu skriver blir enbart spekulationer, men själv är jag övertygad om att det ligger en mental låsning bakom denna absurda inställning från maktens sida, där sakskälen saknar betydelse, en gordisk knut som på något sätt måste lösas upp, kanske genom ett Alexanderhugg.

   Västlänken måste bytas ut i det Västsvenska paketet, detta är absolut nödvändigt för Göteborgarnas skull, så vem kan ta på sig att lösa denna gordiska knut?

   Klockan är 1050 och det är +18gr.

   God morgon

   Pelle

   Har man förkastat ett förslag så krävs det att man måste kunna peka på ett alternativ. Det har funnits en del alternativ till Västlänken men som av olika anledningar fallit bort, kvar står Gårdalänken, en helhetslösning som är en vision för framtiden, en absolut nystart för Göteborg vilket behövs efter ett antal  bedrövliga år. Göteborgarna måste få uppleva att de är med från början  med ett  förslag som sticker ut, ett förslag att känna sig stolta över. De måste återfå förtroendet för planeringen och politikerna. Gårdalänken uppfyller dessa krav, samtidigt som det trafiktekniskt är överlägset övriga alternativ. Det är ofta så i planeringen, att om man lyckats med "greppet", så faller bitarna lätt på plats,allting blir så lätt och naturligt. Det är färdiggrävt i centrala staden, av den enkla anledningen att staden inte klarar denna enorma utgrävning. Författarna till Gårdalänken har insett detta och  förlägger Centralstation Gårda i urberg, skilt från stenstadens bebyggelse.

   Vissa saker beträffande Gårdalänken konstaterar man omedelbart. Förslaget är  ur klimatsynpunkt ett hållbart förslag, det följer trafiknämndens beslut om höjder över havsytan, vilket måste vara en absolut förutsättning för denna stora investering. Förslaget innebär ingen risk för centrala stadens bebyggelse och miljö. Tusentals invånare slipper bo på en arbetsplats under mer än tio år av sitt liv, de måste bli evigt tacksamma att slippa dessa transporter av lera, sten och dieselavgaser. För att konstatera ovanstående krävs det bara lite sunt förnuft.

   Gårdalänken har en vision för framtiden. Centralstation Gårda blir ett nav för framtidens höghastighetståg och vår statsminister har för inte länge sedan öppnat dörren för denna teknik. Hela regionen med sin växande arbetsmarknad har därmed möjlighet att få ett ordentligt uppsving.

   Gårdalänken är betydligt billigare än Västlänken och förslaget är på ett helt annat sätt förutsägbart beträffande arbetstid och ekonomi. Det utsprängda materialet kan borttransporteras på järnväg på ett smidigt sätt.

   Gårdalänken byggs med närhet till Göteborgs evenemangsstråk och publikdragande mötesplatser som Ullevi, Scandinavium, Svenska Mässan, Liseberg och Gothia hotell.

   En centralstation skall vara lätt att nå med ALLA trafikslag. Dagens station klarar inte detta, vilket innebär att vi kan inte möta framtiden på detta sätt. Det måste till ett radikalare grepp, ett Alexanderhugg. Författarna till Gårdalänken har haft modet att ta detta geniala grepp, det är djärvt och beundransvärt. Med Gårdalänken och Centralstation Gårda blir tillgängligheten avsevärt bättre. Bussar och bilar får direktkontakt med E6:an. Spårvägstrafiken kan på sikt byggas ut planskilt från övrig trafik i ett snabbspårvägssystem. Centralstation Gårda blir ett totalt logistikcentrum för samtliga trafikslag. Man noterar en bussterminal för 50 bussar. Alla bitar faller lätt på plats när man har fått ett enkelt genialt grepp på helheten. Gårdalänken präglas av flexibilitet vilket är en nödvändighet när utvecklingen går snabbt och alla detaljer inte för tillfället kan förutses.

   Förslaget innebär att en ny stadsdel kan tillskapas för bostäder i centralt läge vilket är en skänk från ovan när segregation och bostadslägen diskuteras flitigt. Marken som friställs ger plats för 30 000 nya centrala lägenheter. En blandstad öppnar möjligheten för att motverka den segregation som blivit så påtaglig i Göteborg.

   Problemet är att det behövs ett paradigmskifte i Göteborg. Västlänken är inte längre universums medelpunkt. med andra ord så måste beslutsfattarna tänka om. Efter att Landala revs i stor skala 1968 så insåg man att ett nytt synsätt måste etableras, för vi höll på att göra oss totalt historielösa. Men en sådan förändring leder till förändringar på beslutande poster. Människor kan inte den ena dagen blint tro på ett förslag och nästa dag på ett annat. Byggnadsnämnden   byttes ut efter rivningsvågen och de direkt ansvariga blev diskret förda åt sidan. En saneringsberedning tillsattes av kommunfullmäktige för att ordna upp förhållandena och vrida det hela rätt. Då jag deltog i detta arbete från kontorets sida så kan jag säga att förändringen gick förvånansvärt smidigt, tjänstemän är mycket anpassningsbara.

   Klockan är 0950 och det är +18gr

   God morgon

   Pelle 

   Undertecknad arbetade på stadsbyggnadskontoret mellan åren 1965-1997 som planförfattare för city och övriga centrala staden. Deltog från kontorets sida i saneringsberedningens  arbete.