I Sverige försattes försvaret på krigsfot och statsministern meddelade att Tyskland tidigt på morgonen den 9 april hade begärt en oklanderlig neutralitetsförklaring, i annat fall skulle även Sverige ställas under tyskt beskydd. Den 12 april infördes en inskränkning i pressens frihet som Segerstedt omgående accepterade, det gällde förbud mot att publicera upplysningar om rikets försvar. Däremot kunde han inte acceptera att man hade för avsikt att införa förhandscensur. Efter den 9 april gav han efter för uppmaningen att alltid vara beväpnad,för han var nu ständigt hotad till livet. Den 12 april vägrar Sveriges ledning att ta emot kung Haakon att få tillfällig asyl i Sverige med hänsyn till den strikta neutraliteten,en ytterst genant episod. Torgny börjar nu i sina artiklar tala om eftergifts-och anpassningspolitiken och han för en kontinuerlig polemik med huvudredaktören för Arbetet,Allan Vougt. Den socialdemokratiske redaktören ansåg att efter Nazi-Tysklands ockupation av Danmark och Norge var ett nordiskt samarbete under tysk ledning "förhandlingsbart". Detta gjorde Torgny Segerstedt mycket upprörd, då Vougt faktiskt kunde acceptera att Sverige nära nog blint fogade sig efter Nazi-Tysklands vilja.
Människor i Sverige drog sig från Torgny Segerstedt och han blev mer och mer isolerad när han hävdade att nationalsocialismen var en ödesfråga för Europas folk. Så farligt var det väl ändå inte,man tyckte att han överdrev sin uppfattning om Hitler. På journalfilmerna på bio framstod den tyske diktatorn som en mycket sympatisk person som gullade med barn och lyfte upp dem i sitt knä vilket ledde till att mammorna grät av glädje. Folk jublade och viftade med flaggor när han invigde nya motorvägar eller bilfabriker och varje familj skulle få råd med en liten bil i det tyska riket. Alla tiggare var försvunna från gatorna,för de hade erbjudits ett hederligt arbete och romerna var försvunna. Filmbolaget UFA hade fått extra ekonomiska anslag för att producera film,naturligtvis under total konstnärlig frihet. Men efter journalfilmen så följde kanske ett drama där den osympatiske oftast var en lömsk jude. Affärsmän på besök i Tyskland berömde den nya ordningen,alla avtal hölls och man betalade bra för den Bohusländska graniten. Göbbels var en listig men elak människa som visste hur vi människor reagerar,så propagandan fyllde sin funktion.Det fanns ingen google på den tiden,så man var hänvisad till press och journalfilmer. Det var mycket som hände i april månad 1940. I tysthet bildades den antinazistiska Tisdagsklubben under ledning av Amelie Posse,det var människor som genomskådade den nazistiska propagandan och målsättningen var att man skulle stärka den svenska motståndskraften mot de nationalsocialistiska idéerna. Det fanns många som tycktes sig långsamt kvävas efter tidningsbeslag,censur och åtalshot. Det verkliga andningshålet var alltjämt endast den av Segerstedt präglade Göteborgs Handels-och Sjöfarts-Tidning.
Veckan efter den 9 april åkte UD:s Erik Boheman,Gunnar Hägglöf och amiral Tamm ner till Berlin för att träffa Herman Göring. Tyskarna ville via Sverige transitera proviant och brännolja till general Dietls trupper i Narvik.Under mötets gång skärptes kraven till att omfatta även trupper, vapen och ammunition.Då Gunnar Hägglöv hävdade att detta inte var förenligt med neutraliteten fick Hitler ett veritabelt raserutbrott. Han ansåg att den svenska pressen smutskastade Tyskland och att denna hållning skulle stå oss dyrt,"Ein lausestaat wie Schweden der muss weggefegt werden wie 1848 die Dänen"
Så kom det sig att svensk utrikespolitik och tryckfrihetslagstiftning successivt rättade sig efter Nazi-Tysklands krav och önskemål och den 23 april skrev Torgny Segerstedt:
"Tyskarna ha fått det intrycket att detta land bebos av mähän mot vilka de kunna fara fram efter behag. Deras flygmaskiner överfara vårt land i söder,öster och väster. De öva målskjutning mot våra fiskefartyg. Regeringen,vår regering sitter och författar små noter för berlinarnas papperskorgar. Och statens informationsstyrelse överöser den svenska pressen med anmodan att tiga med ditt och datt".
I dag skriver vi avtal med CIA,öppnar vårt land för gangsters försedda med rånarluvor och tillåter att svenska medborgare flygs ner till Egypten för att torteras. Vi försvarar vårt handlande med att risken är stor att vi annars kan utsättas för handelsbojkott och vi blundar för den systematiska tortyren i dessa Amerikanska gulaganläggningar världen över. Pressen intar en diskret,charmig låg profil för att inte irritera UD, och man väljer istället att lyfta fram trevligare frågor. Sverige är anpassningens och realpolitikens land,men var är då vår värdighet och vår moraliska ledstjärna?
Källa: Kenne Fant-Torgny Segerstedt
Klockan är 1620 och det är +13gr.
God kväll
Pelle
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS