Claes Nordenstam,trombonist och designer,är initiativtagare till detta musikaliska koncept. Jag blev direkt intresserad då det finns en uppsjö av härliga klassiska jazzevergreens från 30-talet som spelas ytterst sällan av de etablerade banden i Göteborg. I Stockholm har trumpetaren Bent Persson ett storband som bygger på samma koncept. Tidigare har jag haft ett swingband,"Jazzt Swing" som höll ihop i 5 år, min övriga tid har jag ägnat dixiemusiken i Sir Bourbon. Att spela några jazzevergreens i det sammanhanget var naturligtvis inte möjligt för det hade krävt ett piano,"kittet" i musiken,instrumentet som levererar dessa nödvändiga övergångar och harmoniväxlingar.
Dixiemusiken har en egenskap som man ofta blir påmind om, nämligen att ljudvolymen blir för stark, människor har svårt att föra ett resonemang med varandra,men dixiemusiken måste emelltid spelas på ett kraftfullt sätt,annars blir det helt enkelt för tamt. Vi fick också ofta förfrågningar om att spela dessa klassiska låtar från 30-talet,men svaret blev för det mesta: "en mycket bra låt, men tyvärr så ingår den inte i vår repertoar".
Jazz Melodians är bandet som har tagit fasta på dessa synpunkter. Vi spelar akustiskt och förstärker inte i onödan, vilket resulterar i en lägre ljudvolym. Vi lägger tonvikten på melodien och kortar även ner de solistiska inslagen. Trumpeten och trombonen delar ofta på leadet,allt för att öka dynamiken i framförandet. Musiken skall vara intensiv,omväxlande,vacker och njutbar.
Nedanstående kompositörer har i huvudsak stimulerat oss i valet av repertoar.
Gerge Gerswhin,föddes den 26 september 1898 i Brooklyn New York,han dog 11 juli 1937 i Los Angeles. Han var kompositör och pianist. Hans första stora hit var "Swanee"från 1919. Hans mest kända stora verk är "Rapsodie in Blue"som skrevs för Paul Whitemans orkester."An Amerikan in Paris" och "Porgy and Bes" är oförglömliga verk. Den mest spelade låten är "I Got Rythm" (Många jazzlåtar bygger på dessa harmonier)."Someone To Watch Over Me"är bara en jazzevergreen i mängden.
Cole Porter, född 9 juni 1891 i staten Indiana,död 15 oktober i santa Monica Los Angeles. Hans främsta musikal är nog "Kiss Me Kate". Hans evergreens är otaliga,tex,"Night And Day","I Get a KIck out of You","Love For Sale".
Hoagy Carmichel,född den 27 november 1899 i staten Indiana USA,död 27 december 1981. Alla har hört låtar som "Stardust","Georgia","The Nearness of You"
Vernon Duke en rysk-amerikansk låtskrivare med ett stort antal kompositioner som,"April in Paris","Autum in New York",och den odödliga "I Cant Get Started",som var den mest spelade låten i radioprogrammet "Smoke Rings" på sin tid. Bunny Berigans version där han lyfter upp melodien en oktav i slutet är unik.Texten är helt underbar.
Johnny Green, född den 10 oktober 1908,död den 15 maj 1989. Hans mest kända låt är "Body and Soul"från 1937. Hans första låt var "Coquette" som skrevs 1927."Out of Nowhere" kom år 1931.
"Body and Soul" finns i hundratals versioner av ett dussintals musiker. Den är otroligt populär bland jazzmusiker. Coleman Hawkins tolkning är välkänd,men den version jag sätter högst är med trumpetaren Roy Eldridge, där han efter ett lugnt första chorus dubblar tempot och spelar ett absolut felfritt intensivt solo som tar andan ur lyssnaren.(Detta är något att sträva efter)
Det finns hur många låtar som helst från denna guldålder som vi anser bör tas upp och spelas. Så vårt motto, "Melody comes first", föll ut ganska naturligt när man studerar alla dessa pärlor från i huvudsak 30-talet. Det är självklart att om någon i publiken absolut vill höra "Down by the Riverside" eller "When the Saints Go Marchin In" så spelar vi dessa låtar för några av oss har ca 30-års erfarenhet av dixierepertoaren. Nedan några glimtar från "The Golden Age".
Låten "Body And Soul" får representera vårt val av Jazz-koncept. Den är också den mest spelade låten av dem alla.
Pianot,"kittet" i musiken.
Klockan är 1600 och det är +20gr.Det är oro i luften men åskan verkar hemsöka södra delarna av landet.
God middag
Pelle
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS